Tagg:

vad är ångest?

Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

Att gå tillbaka till jobbet ångesten

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Innan sommarlovet skrev jag ett blogginlägg om ledighetsångest och nu är det dags att skriva om ångesten som uppstår när vi  går tillbaka till skolan eller till jobbet. 

Återinträdesstress

Det uppmärksammas inte ofta, men det är rätt vanligt med gå-tillbaka-till-jobbet-ångesten (du kan byta ut ordet jobb mot skolan om du vill). På engelska finns det till och med en beteckning för tillståndet: “Reentry stress“, Google översätt “återinträdesstress“.

Efter en periods ledighet kan vissa individer känna stark oro för att gå tillbaka till de dagliga rutinerna på jobbet/skolan. Det händer att det uppstår blandade känslor där man å ena sidan vill tillbaka till rutinerna och å andra sidan vill lata sig i soffan. 

Som all sorts ångest kan det kännas obehagligt med känslorna som uppstår vid återgång till jobbet eller skolan, men lyckligtvis är Reentry stressen kortvarig och går över efter ett par veckor när rutinerna sätter sig. 

Ångestens intensitet och varaktighet varierar från person till person. Har semestern/ledigheten inte gått enligt planerna, kan ångesten vara starkare vid återgång till jobbet/skolan. 

Är det vanligt att känna ångest?

Jag lade upp en video på TikTok om ämnet jag skriver om och där var det några som kommenterade om olika sorters ångest som de känner: En följare skrev att han upplever mest ångest under semestern och vill hellre arbeta. En annan skrev att hen känner söndagsångesten som starkast. 

Vi känner ångest i olika situationer och på grund av olika orsaker. En situation kanske stressar en person, men en annan skulle vara lugnare i liknande situation. 

Det är fullt normalt att känna oro, rädsla och ångest, så länge problemet inte blir en begränsning i vardagslivet (i så fall bör man söka professionell hjälp). Nedan skriver jag kort om vad ångesten egentligen är:

Om ångest 

Det är fullt normalt att känna ångest. Ångestreaktionen påminner om stressreaktionen kamp-eller-flykt där hjärnan skickar signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras och som påverkar hela kroppen.

Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Detta förenklad innebär att det hjälper inte att vid ångest säga till dig själv att: “Känn inte ångest nu … bli inte stressad … svettas inte …“. 

Ångesten räknas bland de psykosomatiska besvären. Psykosomatiskt innebär att fysiska symtom orsakas av mentala sinnestillstånd (typ att du spyr eftersom du är stressad).

Mentalt visar sig ångesten i känslor som:

  • Oro
  • Nervositet
  • Desillusionering
  • Overklighetskänslor
  • Som att vara i en bubbla
  • Rädsla
  • Katastroftänkande

De fysiska symtomen på ångest är:

  • Spänningar i nacke och axlar
  • Illamående
  • Ont i magen
  • Yrsel
  • Trötthet
  • Hjärtklappningar
  • Kortare andning
  • Svettningar 

Avslutande reflektion

Vi ställer (emellanåt) orealistiska krav på oss själva. Vi förväntar oss att semestern ska vara avkopplande, kul och händelserik – men livet är oförutsägbart och det är inte alltid kul, varken på jobbet, i skolan eller under ledigheten – OCH det bör vara okej!

Det är inte meningen att vi alltid ska vara på topp och att livet ska vara som en romantisk saga – ingen smärta, inget obehag och absolut inga regniga dagar under semestern.

Livet är att vara i vardagen, leva i varje stund och omfamna nuet med allt det erbjuder. Bra stunder som mindre bra stunder, allt ingår i livets cirkel.

Fördjupning

Här kan du lyssna på min lektion om stress och stressreaktion:

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Hantera ångest och känslor av oro

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Emellanåt känner vi alla ångest och oro. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav år 2020, 41 procent av befolkningen att de besväras av ängslan, oro eller ångest. Besvären är vanligare bland kvinnor då 49 procent anger att de upplever ångest och oro och bland män är det 33 procent.

Anledningen till att jag skriver om ångest siffror, är för att visa på hur vanligt det är med ångest. När vi upplever ångest, tror vi oftast att vi är unika i dessa känslor. Vi tror att det bara händer mig och ingen kan förstå mina känslor. 

Precis som migrän kan drabba vissa men inte andra, gör ångesten det också.

Relax, du är inte konstig eller onormal bara för att din kropp reagerar på intensiv stress och oro.

Förstå din ångest

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Ångesten är ofarlig, men den kan kännas läskig

Men (!) ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss, förlamar oss och påverkar vårt liv negativt.

Negativa känslor såsom intensiv stress, oro eller ångest kan dyka plötsligt upp och få individen ur balans. Beroende på graden av sårbarhet (till exempel genetisk sårbarhet och/eller coping strategier) hos individen, kan vi reagera olika starkt på ångest. 

Några strategier för att hantera ångest

Ångest går inte att bota, men den kan förebyggas eller lindras. Om ångesten har tagit över och begränsar livet, är det viktigt att rådgöra med läkare och få medicin. Vid mildare form av ångest kan tipsen nedan vara till hjälp. Strategierna används av terapeuter och inom Dialektiskt beteendeterapi.

  1. Byt miljö: Gå ut en sväng och ta frisk luft. Orkar du inte gå ut, byt rum. Promenad ute genom medveten närvaro lugnar ner nerverna och tankarna blir lugnare. 
  2. Spring eller jogga: 45 minuters löpning kan utsöndra endorfiner som motsvarar 10 milligram morfin. Löpning förebygger också  inflammation och depression samt dämpar stress och oro.
  3. Stretcha: Kroppen blir spänd när vi upplever starka negativa känslor. När du stretchar, får du bort fokuset från det negativa och blir mer medveten om kroppen. 
  4. Ta ett bad: Varmt lugnande bad gärna med dofter du gillar, lugnar ner det intensiva tempot i hjärnan. 
  5. Aktivera ögonen: Titta på bilder av någon du älskar. Jag brukar blunda och föreställa mig ett vackert leende.
  6. Empatiskt samtal: Prata positiv till dig själv och beröm någonting bra som du har gjort. 
  7. Andningen: Andas långsamt och lugnt. 
  8. Hjälp någon: För att få bort fokuset från det negativa, gör en god gärning. När vi hjälper andra människor blir de glada och deras glädje gör oss glada. 

Vi lever i en tid där vi ständigt uppmuntras till att vara någon annan än oss själva. Normerna talar om för oss att vi inte ska uttrycka våra känslor och ska passa in i olika mallar. Glöm inte att det är okej att känna positiva känslor men också negativa. Sträva inte efter att ta bort dina negativa känslor, lär dig istället att bli vän med dem.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Livet som en bok? – Existentiell Psykologi

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Existentiell psykologi utforskar människans livsfrågor utifrån ett filosofiskt, etiskt och andligt perspektiv. Existentiell psykologi söker svar på vad som får människor att tappa tron på livet och vad det är som driver oss till depressioner och psykisk ohälsa.

Existentiell psykologi

Viktor Frankl (1905-1997) och Rollo May (1909-1994) var grundarna till existentiell psykologi, men båda var inspirerade av filosofins värld.

Jag går inte detaljerad in på Frankl och Mays biografier utan mitt syfte är att berätta kort om vad den existentiella teorins kärna är för att sedan skriva om vad perspektivet berättar om livets mening, människans rädsla, hennes ångest och vad det är som gör oss ledsna och nedstämda.

Frankl berättade i en av sina böcker; “A man´s search for meaning” (svårsmält bok, men väldigt intressant) att vi letar efter meningen med livet genom att ställa frågan: vad kan livet erbjuda mig?

Vad kan du erbjuda livet?

Om vi vänder på frågan istället och formulerar den såhär: Vad kan jag erbjuda livet? kommer vårt perspektiv att ändras. När ansvaret ligger på någonting utanför oss (livet) känner vi oss hjälplösa, men när vi upplever att ansvaret ligger i våra händer, blir vi starkare inombords.

Nedstämdhet och psykisk ohälsa enligt ett existentiellt perspektiv uppstår när vi har frågor, men inte hittar tillfredsställande svar på våra frågor. Kanske kan det bero på att vi har svar, men vill inte acceptera svaren då dessa känns för enkla och okomplicerade (?).

Determinism – allting har en orsak

Jag älskar psykologi och särskild psykoanalysen, men måste erkänna att ibland stör jag mig på de klassiska orsaksbundna teorierna (bara ibland).

De gamla deterministiska synsätten inom psykologin har satt starka spår hos oss människor (särskild oss i väst). Determinism betyder att: allting har en orsak. Sigmund Freud sökte till exempel orsakerna till psykisk ohälsa i olösta konflikter i vår undermedvetna och behavioristerna menade att orsaker till psykisk ohälsa är olika sorters felinlärning (som uppstår genom betingning och respons). 

De deterministiska perspektiven har lärt oss att lägga alltför stor vikt vid trauman och det som har hänt i vår förflutna.

Vi låter oftast våra upplevelser i det förgångna definiera vårt nu och våra liv. Det känns som att vi ger oss själva en anledning till att inte leva livet till fullo när vi mentalt är inlåsta i det som har varit. Kanske är det en falsk trygghet? Kanske en rädsla? Jag vet inte.

Trauma finns inte

Min avsikt är inte att förminska eller förneka trauma, men trauma får inte karaktärisera vårt liv. Jag gillar Alfred Adlers ord här: Trauma does not exist because the past doesn’t exist. Det förflutna finns, med andra ord, bara i vår föreställning.

Våra minnen har skapat vår identitet och kanske därför har vi svårt att ge upp det förflutna och leva i nuet.

Och ångesten

Jag har tidigare skrivit om oro och ångest och förklarat dessa utifrån ett evolutionärt och biologiskt perspektiv. Det är helt naturligt att med måtta känna oro, rädsla och ångest. Komplicerat gör vi livet när vi upplever oro och ångest för ofta och för saker som är utanför vår kontroll.

 Beyond seeking pleasure and/or power, there is man’s search for meaning (Frankl, 1948/2000).

Oro och ångest är två starka glädjedödande mekanismer. Så varför oroar vi oss?

Inom psykologin sägs det att depression uppkommer när individen är fast i det förflutna och ångest upplever vi av rädsla för vad som ska hända i framtiden (här kommer kontrollbehovet igen). Vi människor vill veta vad som ska hända härnäst. Jag bör liksom veta vad ska jag göra imorgon, övermorgon och om fem år.

“The only way to make sense out of change is to plunge into it, move with it, and join the dance.” —Alan Watts

Det där med att kontroll skapar problem har jag skrivit om innan. Ju mer vi försöker kontrollera framtiden, eller oss själva, desto större risk är det att motsatsen inträffar.

Ett barnsligt simpelt exempel här: tänk dig när du anstränger dig för att sova. Ju mer du säger till dig själv: Sov nu!… Sov nu!, ju längre tid det tar innan du kan somna. Måste du dessutom gå upp tidigt på morgonen och säger till dig själv att KOMIGEN NU AZITA, DU MÅSTE SOVA NU!, finns det risk att natten blir lång och sömnlös. Testa det bara ?.

Livet som en bok

Se livet som en intressant bok du håller i handen. Läser du inte den aktuella sidan i boken för du vill hoppa över till nästa kapitel, finns det risk att du förlorar en del viktig information (oro/ångest).

Varje sida i boken lär dig någonting nytt och varje kapitel är en ny spännande upplevelse (var i nuet). Vissa avsnitt är förutsägbara, andra lämnar kvar dig med häpnad och förvåning (livet är oförutsägbart).

Ibland blir texten långtråkig och ibland kan du inte få nog. Där är du! Med boken framför dina ögon, beslutsam över att läsa klart hela. För du vill veta hur din berättelse i boken utvecklas, tar form och blir bättre (när du fullföljer dina drömmar och uppnår dina mål).

0 kommentarer