Först om emotionell intelligens
Emotionell intelligens är förmågan att förstå, organisera och använda sina känslor på ett positivt sätt för att underlätta förståelsen av andras känslor, tankar och beteenden.
En person med hög grad av emotionell intelligens har lättare att kommunicera, empatisera och förebygga konflikter. Modellen nedan visar på vad emotionell intelligens är och vilka delar den består av:
Eftersom jag tidigare har skrivit ett blogginlägg om emotionell intelligens, tänker jag inte skriva mer om den, utan här fokuserar jag på den empatiska förmågan som alla människor har, men som alla inte ger uttryck för.
Empati är inlevelseförmåga
Det engelska ordet “Empath” kan tolkas som en person med hög grad av empati. Engelskans empath beskriver en personlighetsegenskap med typiska drag så som känslighet, förmågan att kunna sätta sig i andra människors situation och se orsakerna bakom en handling även i svårare situationer.
Personer med hög grad av empati är oftast känslodrivna individer som kan känna av andras sinnesstämning, sinnesintryck och mående. En empath fångar upp andras känslor och därmed kan lättare än andra påverkas av negativitet och dålig stämning.
Skillnaden mellan empati och sympati
Empati är att gå i en annan persons skor, sätta sig in i en annan människas situation och se situationen utifrån hans/hennes ögon. Sympati däremot är en känslomässig samhörighet med en annan person till exempel att visa medlidande med andra (Läs mer här).
Två sorters empati
Inom psykologin diskuteras två former av empati: emotionell empati och kognitiv empati. Emotionell empati är vår förmåga att känna någon annans känslor. Genom att se på en annan persons kroppsspråk, röstläge och ansiktsuttryck, kan vi känna igen känslor som individen upplever. Om någon är stressad, ledsen, ångestfyllt.
Personer som vi håller av och som står oss nära, känner vi starkare “connection” med och kan lättare sätta oss in i deras känslor. Jag kan till exempel förstå att min son har haft en negativ upplevelse i skolan när han kommer hem och beter sig arg.
Kognitiv empati är förmågan att se världen utifrån en annan persons perspektiv. Det betyder nödvändigtvis inte att vi håller med personen, utan det innebär att vi förstår orsaken bakom varför en person beter sig eller uttrycker sig på ett visst sätt. Den kognitiva empatin innebär vidare att reflektera över bakgrunden till en handling och söka förståelse för de eventuella orsakerna till beteendet eller handlingen.
Anta att du står i kön i matbutiken och en äldre dam startar en häftig diskussion med kassörskan om en matkupong som tydligen har gått ut. Ditt tålamod börjar avta och din kropp blir mer och mer irriterad. Du förstår inte varför “tanten” står där och bråkar om några kronor.
Din emotionella empati kommer inte fram här, då du får svårt att relatera till den äldre damens känsloläge, men den kognitiva empatin kan titta ut genom försök till förståelse av hennes beteende. Den äldre damen kanske har det svårt ekonomiskt? Hon kanske inte har tillräcklig med pengar för att köpa varan i matbutiken? Hon kanske är ensam och frustrerad och den utgångna matkopungen blir som en sista droppe i bägaren för henne?
Empati finns i våra gener
Experter inom biologisk psykologi menar att förmågan till empati finns inom människan. Vetenskapsmän har upptäckt “spegelneuroner” (Mirror neurons på engelska) som aktiveras när en människa erfar en känsla eller ser den i någon annan. Tror man på denna teorin, innebär det att empatiförmågan finns inom oss och är en mänsklig egenskap.
Empati är inte att vara för snäll
Det jag undrar över som slutreflektion är: Om empatiförmågan finns i våra gener då har vi väl alla förmågan att känna empati?
Kan det vara så att de som ogillar, hatar, krigar och kränker, väljer att stänga av sin empatiförmåga?
Kan egoism och själviskhet vara inlärda tankemönster?
Personligen tror jag på att “kärleken kommer naturlig, men hat är inlärt“.
Forskning på spädbarn (i barnhem) har visat att bebisar som inte får fysisk närhet, kärlek och omtanke antingen dör eller blir sjuka.
Tänker att principen gäller även vuxna. Utan kärlek, omtanke, empati och närhet, blir vi svaga och (psykisk-/fysisk) sjuka.
Kärleken finns i våra gener och är livsviktig för vår existens och välmående. Den kostar ingenting men kan hela, utveckla och rädda liv.
Bli mer empatisk
Att ha empati får oss att känna större medkänsla och förståelse med andra människor. Den empatiska förmågan hjälper oss bibehålla goda, sunda relationer och väcker positiva känslor hos oss.
Empatiska tankar och handlingar skapar kedja av positiva känslor, tankar och beteenden.
När du väljer att inte reagera med ilska på en arg person, när du väljer att inte vara otrevlig tillbaka mot en person som beter sig otrevlig eller när du förstår att aggressivitet är en förskjutning (titta på videon om försvarsmekanismer), blir du mentalt starkare och stärker din empatiförmåga.
Om det låter svårt med att utveckla sin empatiförmåga, kan du alltid börja med ett enkelt steg: Att vara snäll.
Kolla på klippet nedan som ett bevis på att empatin är medfödd:
