Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

Vad är meningen med livet?

Existentiell PsykologiPsykologi

Kan det bero på meningssökande?

av Azita Miakhel October 8, 2022
3 minuter läs

Statistik må vara torr och tråkig, men siffror ger oss en bild av utvecklingen (positiv/negativ) i vårt samhälle. På Folkhälsomyndighetens hemsida går det att ta fram statistik om det mesta. Tittar man på statistiken för utvecklingen av psykisk ohälsa i Sverige, blir man orolig.

Förra året dog 2000 personer i Sverige på grund av alkohol. Vidare dog 1505 personer i självmord samma år (Läs inlägget SUICIDPREVENTION). Det är dystra siffror! Man får ont i magen av att läsa sådant.

Det finns många orsaker till psykisk ohälsa och jag ska inte ge mig in i ett okänt område, däremot vågar jag påstå att jakten på mening i livet, driver många människor till psykisk ohälsa.

Här ska jag skriva ett inlägg om meningen med livet utifrån stoikernas teorier samt ge några tips på böcker i ämnet som jag älskade att läsa.

För en del kanske blir det underhållande läsning. För andra kanske ger inlägget lite hopp om framtiden och visar ljuset utanför tunneln.

Vardagens psykologi

Modern psykologi där medveten närvaro och mindfulness är viktiga delar av, är djupt inspirerad av de gamla stoiska tänkarna bland andra Søren Kierkegaard. Stoisk psykologi fokuserar på här och nu och söker mening i vardagslivet.

Det finns flertal böcker skrivna på engelska om den stoiska psykologin: “The Psychology of Ego” och “Psychology of Stoicism” är två exempel. Vidare rekommenderar jag Victor Frankls böcker om meningen med livet: “Man’s Search for Meaning” och “Yes to life”.

Den stoiska psykologin handlar om de existentiella frågorna där det berättas om vardagens små och stora händelser som ger livet mening. 

Jag kommer att skriva flera inlägg (i framtiden) om den stoiska psykologin, men just nu sammanfattar jag kärnan av teorin för att ge en helhetsbild av hur den förklarar människans meningssökande med livet.

Den stoiska teorin (i likhet med Victor Frankls teori) menar att livet har svårigheter, men det gäller att växa trots svårigheterna.

Här är ett exempel: En boxare som får slag här och där under träningen och under sina matcher, slutar inte sin sport för att det gjorde ont. Han kommer tillbaka när smärtan är borta, bättre utrustad och bättre tränad.

Stoikerna menar att vi ska känna med hjärtat men ha logiken med oss i vårt beslutsfattande. Vi ska inte trycka undan våra negativa känslor, men inte heller vara fånge av våra tankar.

Vi ska känna igenom lugn och genom logik. Vi ska inte vara rädda för att må dåligt och vi ska inte sträva efter att vara lyckliga hela tiden.

Hur uppnår man lycka?

Den stoiska psykologin berättar om lycka som en triangel med tre viktiga delar: 

Lyckans triangel

  1. Medveten närvaro – Att vara närvarande i vardagen med alla sina sinnen.
  2. Bli bättre version av sig själv – Att sträva efter att få bättre självförtroende och bättre självkänsla. Fokusera inte på det du inte kan kontrollera utan på det du kan påverka.
  3. Ta ansvar – Att inte spela offer och skylla ifrån sig. Andra människor kan påverka vårt liv, men vi har trots allt en fri vilja.

För att lyckans triangel ska kunna fungera, behöver vi fölande fyra aspekter:

  • Visdom – Vi behöver lära oss nytt och inte leva på gamla meriter.
  • Att vara rättvisa – Vi behöver vara godhjärtade och rättvisa mot oss själva och mot andra.
  • Att vara modig – Att inte ge vika för svårigheter, utan våga möta problem för att kunna bli starkare.
  • Karaktär slår skönhet – Vi gillar personer som har självdisciplin och självkontroll och som är stabila. 

Stoikerna menar vidare att vi inte ska älta det förflutna . Att kämpa emot det som redan har hänt gör oss ilskna och arga. Vi får fokusera på det som står oss närmast och sluta kontrollera det som vi inte kan kontrollera.

Livet blir mer meningsfullt, enligt stoikerna, när vi visar tacksamhet för människor som finns i vårt liv. Vi ska inte ta för givet de som ger oss positiva vibbar och gör livet enklare att leva.

Search inside, Not outside, Not in luxury. 

Sammanfattningsvis: Var inte beroende av det materiella. Var generös och bjud på dig själv. Visa tacksamhet för allt som är bra och fungerar, gör fred med ditt förflutna och låt kärleken bli meningen med ditt liv.

October 8, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Meningen med livet – kärlek och hopp

av Azita Miakhel January 16, 2022
4 minuter läs

Idag läste jag klart boken “A Man’s Search for Meaning” som lämnade mig kvar med svårsmälta känslor. Boken handlar om Victor Frankls självbiografi i det tyska koncentrationslägret Auschwitz.

Berättelsen är omskakande och berör läsaren på djupet (måste erkänna att det fälldes några tårar här och där).

Bilden nedan har jag skapat som en sammanfattning av Victor Frankls teorier om meningssökande. Han förklarar meningen med livet i Logoterapi (hans terapimetod) som tre olika meningsbrunnar: att utöva en livsuppgift, att älska villkorslöst och att lida djärvt (förenklad att vara modig i svårigheter).

Frankl berättar i sin bok om sina erfarenheter i Auschwitz. Erfarenheterna gjorde att han utvecklade en egen terapimetod när han hade befriats från koncentrationslägret.

Boken handlar om Frankl där han observerar sig själv och sina medfångar som försöker hitta en mening med livet för att orka leva.

Som intresserad av existentiell psykologi, fastnade jag för delar av boken som jag tänkte berätta om nedan:

Frankl menar att människan är anpassningsbar. Vi vänjer oss vid situationer och omständigheter. Vi kan vänja oss vid ett liv i lyx, men likaså kan vi vänja oss vid ett liv i fattigdom och misär. Så länge vi har ett hopp om framtiden och upplever en mening med tillvaron, kan vi fortsätta leva trots svårigheterna i vår väg.

Han berättar att en del fångar klarade inte av ångesten och svårigheterna med att leva i lägret. Många gav upp och blev antingen sjuka och dog, eller så tog de livet av sig. De som överlevde var de fångar som kunde skoja mitt i lidandet och som vågade drömma om framtiden där de kunde leva i frihet (hopp!).

“Those who could find meaning or purpose in their suffering were the ones who also seemed better able to find the strength to go on”. 

Frankl menar att det som ger livet mening är kärlek och hopp. I koncentrationslägret tänker Frankl mycket på sin fru (som han inte vet lever eller är död) och fantiserar om henne dagligen. Varje dag sitter han en stund för sig själv och pratar med sin fru i fantasin. Han föreställer sig hur hon skrattar, rör på sig och svarar honom tillbaka.

Det som jag fastnade extra mycket för, är delen då Frankl berättar: Kärleken känner inte till tid och rum och finns i en djupare dimension än fysisk närhet.

Kärleken fungerar som en mening för oss och vi lever för de vi älskar. Hoppet om att träffa sin älskade igen får Frankl att kämpa igenom flera sjukdomar och svårigheter.

Det som håller honom vid liv är hoppet om frihet och att kunna krama om sin fru igen. Dagar då det är som jobbigast, spenderar han genom att föreställa sig att frun är bredvid honom och håller honom sällskap.

“Livet är som att vara hos tandläkaren. Man förväntar sig det värsta, men det värsta kan redan vara över”.

Victor Frankl

Frankl skriver att sökandet efter mening med livet är inte statiskt, utan dynamiskt. Livets mening förändras från dag till dag och från ena stunden till den andra. Idag kanske är det absolut viktigaste att få en befordran, men imorgon kan det handla om att bli frisk från en sjukdom.

Frankl skriver om tre saker som gör livet meningsfullt:

  1. Att ha/skaffa sig en livsuppgift – att uppleva meningsfullhet i sitt arbete.
  2. Upplevelser – att uppleva naturen, konsten eller kärleken till en annan människa.
  3. Att ändra sin inställning till lidandet – att växa med problem och svårigheter istället för att sträva efter avsaknaden av dessa.

Om jag sammanfattar mina tankar om Frankls teorier blir det följande:

  • Oro för framtiden kan göra oss ledsna och uppgivna.
  • Meningen med ditt liv behöver inte vara att tjäna miljoner eller bli världsberömd, utan ditt jobb som du går till varje morgon. Insatsen du gör dagligen är meningen med livet.
  • Att utöva en livsuppgift kan vara en viktig lektion som du ska hålla i. En utbildning som du ska gå eller en bok som väntar på att skrivas klart.
  • Håll hoppet vid liv genom att ge villkorslös kärlek till någon annan. Livet får mening när vi lever inte bara för oss själva utan också för andra.
  • Lev och lär igenom lidandet. Svårigheter i livet gör oss modiga. Var inte rädd för saker som skrämmer, känns främmande eller är utmanande.

“Lev som om du har fått en andra chans till livet”

Victor Frankl
January 16, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Livet som en bok? – Existentiell Psykologi

av Azita Miakhel January 6, 2022
4 minuter läs

Existentiell psykologi utforskar människans livsfrågor utifrån ett filosofiskt, etiskt och andligt perspektiv. Existentiell psykologi söker svar på vad som får människor att tappa tron på livet och vad det är som driver oss till depressioner och psykisk ohälsa.

Existentiell psykologi

Viktor Frankl (1905-1997) och Rollo May (1909-1994) var grundarna till existentiell psykologi, men båda var inspirerade av filosofins värld.

Jag går inte detaljerad in på Frankl och Mays biografier utan mitt syfte är att berätta kort om vad den existentiella teorins kärna är för att sedan skriva om vad perspektivet berättar om livets mening, människans rädsla, hennes ångest och vad det är som gör oss ledsna och nedstämda.

Frankl berättade i en av sina böcker; “A man´s search for meaning” (svårsmält bok, men väldigt intressant) att vi letar efter meningen med livet genom att ställa frågan: vad kan livet erbjuda mig?

Vad kan du erbjuda livet?

Om vi vänder på frågan istället och formulerar den såhär: Vad kan jag erbjuda livet? kommer vårt perspektiv att ändras. När ansvaret ligger på någonting utanför oss (livet) känner vi oss hjälplösa, men när vi upplever att ansvaret ligger i våra händer, blir vi starkare inombords.

Nedstämdhet och psykisk ohälsa enligt ett existentiellt perspektiv uppstår när vi har frågor, men inte hittar tillfredsställande svar på våra frågor. Kanske kan det bero på att vi har svar, men vill inte acceptera svaren då dessa känns för enkla och okomplicerade (?).

Determinism – allting har en orsak

Jag älskar psykologi och särskild psykoanalysen, men måste erkänna att ibland stör jag mig på de klassiska orsaksbundna teorierna (bara ibland).

De gamla deterministiska synsätten inom psykologin har satt starka spår hos oss människor (särskild oss i väst). Determinism betyder att: allting har en orsak. Sigmund Freud sökte till exempel orsakerna till psykisk ohälsa i olösta konflikter i vår undermedvetna och behavioristerna menade att orsaker till psykisk ohälsa är olika sorters felinlärning (som uppstår genom betingning och respons). 

De deterministiska perspektiven har lärt oss att lägga alltför stor vikt vid trauman och det som har hänt i vår förflutna.

Vi låter oftast våra upplevelser i det förgångna definiera vårt nu och våra liv. Det känns som att vi ger oss själva en anledning till att inte leva livet till fullo när vi mentalt är inlåsta i det som har varit. Kanske är det en falsk trygghet? Kanske en rädsla? Jag vet inte.

Trauma finns inte

Min avsikt är inte att förminska eller förneka trauma, men trauma får inte karaktärisera vårt liv. Jag gillar Alfred Adlers ord här: Trauma does not exist because the past doesn’t exist. Det förflutna finns, med andra ord, bara i vår föreställning.

Våra minnen har skapat vår identitet och kanske därför har vi svårt att ge upp det förflutna och leva i nuet.

Och ångesten

Jag har tidigare skrivit om oro och ångest och förklarat dessa utifrån ett evolutionärt och biologiskt perspektiv. Det är helt naturligt att med måtta känna oro, rädsla och ångest. Komplicerat gör vi livet när vi upplever oro och ångest för ofta och för saker som är utanför vår kontroll.

 Beyond seeking pleasure and/or power, there is man’s search for meaning (Frankl, 1948/2000).

Oro och ångest är två starka glädjedödande mekanismer. Så varför oroar vi oss?

Inom psykologin sägs det att depression uppkommer när individen är fast i det förflutna och ångest upplever vi av rädsla för vad som ska hända i framtiden (här kommer kontrollbehovet igen). Vi människor vill veta vad som ska hända härnäst. Jag bör liksom veta vad ska jag göra imorgon, övermorgon och om fem år.

“The only way to make sense out of change is to plunge into it, move with it, and join the dance.” —Alan Watts

Det där med att kontroll skapar problem har jag skrivit om innan. Ju mer vi försöker kontrollera framtiden, eller oss själva, desto större risk är det att motsatsen inträffar.

Ett barnsligt simpelt exempel här: tänk dig när du anstränger dig för att sova. Ju mer du säger till dig själv: Sov nu!… Sov nu!, ju längre tid det tar innan du kan somna. Måste du dessutom gå upp tidigt på morgonen och säger till dig själv att KOMIGEN NU AZITA, DU MÅSTE SOVA NU!, finns det risk att natten blir lång och sömnlös. Testa det bara ?.

Livet som en bok

Se livet som en intressant bok du håller i handen. Läser du inte den aktuella sidan i boken för du vill hoppa över till nästa kapitel, finns det risk att du förlorar en del viktig information (oro/ångest).

Varje sida i boken lär dig någonting nytt och varje kapitel är en ny spännande upplevelse (var i nuet). Vissa avsnitt är förutsägbara, andra lämnar kvar dig med häpnad och förvåning (livet är oförutsägbart).

Ibland blir texten långtråkig och ibland kan du inte få nog. Där är du! Med boken framför dina ögon, beslutsam över att läsa klart hela. För du vill veta hur din berättelse i boken utvecklas, tar form och blir bättre (när du fullföljer dina drömmar och uppnår dina mål).

January 6, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Jakten på lycka gör oss olyckliga

av Azita Miakhel December 26, 2021
4 minuter läs

Det är en kall vinterdag och solens strålar (trots kylan) inger känslor av välbehag. Ingenting särskilt har hänt, men när jag står på altanen med chokladkoppen i handen, känner jag mig levande.

Är det här lycka? – Tänker jag för mig själv. Jag Googlar på ordet lycka och får på Wikipedia fram: Lycka är en känsla av välbehag. Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses.

Wikipedia är ingen källa jag brukar rekommendera mina elever när de skriver arbeten, men idag fick den duga.

När jag var 17 år, hade jag precis fått min första mobiltelefon, en Ericsson. Den saknade Internet och man kunde bara ringa med den. Tänk lyckan när SMS funktionen skapades i telefonen något år efter. Wow liksom. Vilken lyx.

När jag tänker tillbaka på min tonårstid, blir jag tacksam över att tillgången till Internet var begränsad. Information och kunskap hittade jag på biblioteket. Ja, jag älskade sitta på Stadsbiblioteket i Göteborg och vara omringad av böcker. Den känslan och det lugnet var härligt.

Under tonårsperioden hanterade jag nedstämdhet och besvikelse på annat sätt. Om jag hade en dålig dag, var det bara att vara ledsen och hoppas på en bättre dag dagen efter.

Den möjligheten att vara i känslan har minimerats för nya generationer tack vore vår ständiga Internetuppkoppling. Dagens 17 åring som har en dålig dag, loggar in på sociala medier och ser alla lyckliga bilder och inlägg på människor. När hon då sitter i soffan och är nedstämd, blir hon ännu mera ledsen efter att ha surrfat runt bland alla “perfekta” människor.

Nu är hon inte bara nedstämd, men också full av tvivel på sig själv. Hon tänker: “jag är en loser som sitter här och inte gör något med mitt liv”. Och nu är det inte bara dubbelångest, men också känslor av nedvärdering och skam gör sig uppenbara.

Vi moderna människor behöver lära oss är att acceptera våra negativa känslor och inte anstränga oss så hård för att bli av med emotioner som vi upplever som obehagliga.

Försök till att undgå smärta, skapar mer smärta. Som Alan Watts uttryckte det: ”accepterandet av negativa erfarenheter är en positiv erfarenhet”. Detta kallas inom psykologin och filosofin för ”tvärtomregeln”. Ju mer du vill något desto mindre blir chansen att få den.

När du desperat försöker vara snygg och sexig ökar sannolikheten att du känner du dig ful och otillräcklig istället. 

Tänk om vi lärde oss att bara leva och finnas till. Oavsett vilken teori om lycka jag än har studerat, landar varenda teori i vikten av att acceptera sig själv till fullo och vara närvarande i nuet.

Att reflektera över livet behöver vi emellanåt göra, men den ständiga jakten på lycka och välbehag kan ge den motsatta effekten.

Filosofen Albert Camus förenklar den svåra, komplexa frågan om mening och lycka: “You will never be happy if you continue to search for what happiness consists of. You will never live if you are looking for the meaning of life”.

Vi undviker ”obehagliga” känslor och strävar efter lyckorus. Snabba, tidsbesparande och kvicka euforiliknande lyckokänslor, men om vi omfamnar våra jobbigare känslor, upptäcker vi att dessa fungerar som kompass i vårt vilsna liv.

  • Rädslor gör oss starkare.
  • Ångesten gör oss mer alerta och vaksamma.
  • Nedstämdhet leder till bättre uppskattning av glädje.

Nu kommer jag att låta dramatiskt, men såhär är det: Vi kommer att dö en dag.

Fokusera på rätt saker, följ den inre rösten och bry dig inte om vad andra säger. Se livet i ögonen och säg ”Bring it on. Im ready!”. Bekymmer är en del av livet.

Vårt främsta mål i livet ska inte vara att fly undan problem och svårigheter. Som talesättet lyder: ”Hur du än vänder dig så har du alltid rumpan bak.” (sorry för att jag skrev ordet rumpa).  

Var bekväm med att vara annorlunda. Det är okej att inte passa in i någon box och vara en drömmare. Dröm om en finare, mjukare, snällare värld och bidra i den mån du kan till att skapa en bättre jord åt oss.

Att vara omtänksam kostar ingenting och kan betyda mycket för någon där ute. När du söker svar på meningen med livet, men inte hittar något, sluta för ett ögonblick att fråga och bara gör en osjälvisk gärning för någon annan.

Positiva emotioner skapas genom att göra positiva handlingar. En slags självuppfyllande profetia. Le mot livet och livet kommer att le mot dig tillbaka.

Avslutar detta blogginlägg med citat av Carl Rogers:

The strongest force in our universe is not overriding power, but love.

Carl Rogers
December 26, 2021 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning
  • Sektledaren i Gläntan

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026