Blogginlägget “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” var bland de första inläggen jag skrev.
Artikeln är också den mest lästa sedan jag startade frokenazita.com. När jag tittar över statistik för mina dagliga besökare ligger “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på” alltid på topp.
Dock var det inte lätt beslut att skriva det inlägget. Jag minns känslan av ambivalens där jag inte kunde bestämma mig om jag skulle klicka på “Publicera inlägg” eller inte.
Vuxenmobbning pratades det inte mycket om för drygt ett år sedan. Det var ett känsligt ämne … du vet ett sådant ämne som får motparten att känna sig obekväm och få bråttom ut ur samtalsämnet.
Idag är jag oerhört tacksam över faktumet att medier och samhället i stort uppmärksammar psykisk ohälsa som förekommer i samband med dålig arbetsmiljö där utfrysning förekommer.
Sjukdom av jobbet tar fler liv än olycksfallen
Aftonbladet publicerade en rapport som lyfte resultatet av forskning inom arbetsmiljön där det uppmärksammades att omkring 3 000 liv förkortas varje år på grund av sjukdomar orsakade av bristande arbetsmiljö.
Enligt rapporten publicerad i Aftonbladet tyder studier på att det finns samband mellan arbetsbelastning och självmord. Jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökar enligt artikeln risken för självmord eller självmordsförsök.
Rapporten belyser också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord.
Vad innebär kränkande särbehandling?
Så vad är kränkande särbehandling? Utifrån en Google sökning, fick jag svar på frågan:
Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen.
Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.
Mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. (Arbetsmiljöverket)
Vad skulle Sigmund Freud säga om grupper?
Tidigare har jag skrivit om gruppteorier utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv, men i detta inlägg ska jag göra ett försök att analysera utfrysning och mobbning bland vuxna med hjälp av det psykoanalytiska perspektivet.
Jag står som alltid för varför:et och du kan stå för lösningen.
Sigmund Freud skulle påstå att utövandet av makt finns i vår libido. I Libidon finns det bl.a. aggressionsdriften, lusten, impulsen och njutningen. Libido är sexualitetens energikälla – dvs den vill känna njutning.
Människans libido älskar kontroll och makt och blir tillfredsställd när man kan visa vem det är som bestämmer.
När en individ inte kan leva ut libidons lust genom att direkt kontrollera andra, går han/hon i en grupp och får utlopp för sin aggressionsdrift genom utfrysning och mobbning.
Utfrysning är en strategi att avhumanisera en/flera personer genom att personen ställs utanför gruppens gemenskap och blir syndabocken som ska bära gruppens gemensamma ilska som har bildats av masspsykos i gruppen.
Det blir liksom ett sätt för gruppens medlemmar att få aggressionsdriften tillfredsställd.
Låt mig berätta mer:
Det finns en njutning i att skada när vi blir arga
Det finns en njutning i att få utlopp för sin ilska och den njutningen finns i vår libido. Aggressionsdriften vill smälla till, slåss, skrika och att skada.
Men det förbjudna begäret att skada någon som gör oss arga är skamligt och accepteras inte av omgivningen. Konflikten mellan aggressionsdriften (detet) och överjagets moralpredikan, gör att människor hittar andra (mildare?) sätt att få ut sin ilska – till exempel genom förskjutning/projicering.
Vad som händer vid mobbning och utfrysning är att aggressionsdriftens impuls sublimeras till icke-våldsamt beteende – utfrysning och mobbning.
Låt mig förtydliga med ett exempel:
Du sitter bredvid en irriterande person som petar dig i armen gång på gång. Trots dina tillsägelser, slutar inte personen att peta dig i armen, så du tappar till slut humöret och nyper personens arm jättehårt.
Aggressionsdriften får utlopp för sina önskningar och du tänker: “rätt åt honom/henne”.
Låt oss psykoanalysera utfrysning nu:
Du blir irriterad på en kollega av någon anledning. Personen petar inte dig på armen, men varje gång du ser honom/henne blir du irriterad. Han/hon finns liksom i “ditt territorium” (allting var bra innan han/hon kom).
Driften vill slå till kollegan, men skulle du göra det, får du stå för konsekvenserna.
Istället för att låta aggressionsdriften bli tillfredsställd genom fysiskt våld, väljer du ett “mildare” sätt att få ut den ilskan.
Du team bildar, ansluter dig i en grupp och tillsammans med andra gruppmedlemmar fryser du ut personen och mobbar honom/henne. Du ger inga fysiska skador, men njuter av att se personen må dåligt.
Typ: Varje gång du får kvitto på att personen du hatar blir ledsen, bubblar det av glädje i din libido.
Snälla blir snällare – elaka elakare
Medlemmarna i en grupp triggar oftast varandra. I en grupp kan det lätt uppstå en storm av negativa känslor gentemot en person eller flera personer.
Här kommer ett tydligare exempel: Om du tränar i en grupp på gymmet och varje medlem skriker “one more rep … komigen … ett till bara…” då finns det möjlighet för dig att pusha dig själv behind your limits.
Testa nu att teambilda mot en enskild individ där varje medlem: trycker ner personen på sitt sätt, ger personen subtila signaler och gester, hånar och skrattar åt personen och visar med hela sitt väsen om att personen inte är välkommen in i sammanhanget.
Vad tror du att det kommer att hända hos personen? Läs om effekterna av mobbning här.
Enskild och i en grupp
Det psykoanalytiska perspektivets analys av grupper är vidare att medlemmar i en grupp drivs i stor utsträckning av sina omedvetna känslor och impulser.
En enskild individ är medveten om sina tankar, önskningar och känslor (om dessa inte är undertryckta i det undermedvetna).
Däremot när människor samlas in i grupper, förlorar de enskilda individerna kontakten med sina egna önskningar och känslor.
Teorin påminner om tesen “Kollektivt medvetande” som både sociologen Émile Durkheim (1858-1917) och schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) myntade.
Kollektivt medvetande är osynligt för den enskilda individen och kan tolkas som gruppens normer, värderingar och kultur.
Destruktiva grupper
Psykoanalysen menar att i destruktiva grupper skapas det en sorts gruppanik eller gruppsykos (också kallad för masspsykos).
Förklaringen av masspsykos är ungefär: Masspsykos är när en grupp människor påverkas av rykten eller annat budskap som syftar till att få dem att agera på ett visst sätt och dra med sig andra i samma riktning.
När människor befinner sig i grupper, intensifieras känslorna lätt. Den källkritiska förmågan som enskilda individer har, minskas och ibland försvinner helt.
Enligt psykoanalysen är individen i en grupp knappt medveten om sin egen existens utan är hypnotiserad av massan. I destruktiva grupper kan även den sofistikerade bli barbarisk.
Slutord
På samma sätt som negativa känslor i en grupp eskalerar, kan även positiva känslor intensifieras. Människor tillsammans kan åstadkomma det absolut bästa, bara dessa drivs av välvilja, kärlek och omtanke för varandra.
Är gruppens medlemmar redo att lämna ifrån sig önskan om rivalitet, osunda tävlingar och ta sitt ansvar att bearbeta sina olösta aggressionsproblem, kan mänskligheten gå framåt där villkorslös kärlek och omtanke om varandra leder oss rakt in i mirakel på jorden.
- Källa teoretisk del boken: Group Psychology and the Analysis of the Ego
- Analysen utifrån teorin är min egen.
- Foto: Joshua Earle
