Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt
Författare

Azita Miakhel

Azita Miakhel

Existentiell PsykologiPsykologi

Ett autentiskt liv börjar här och nu

av Azita Miakhel November 14, 2022
5 minuter läs

Det här inlägget tog lite längre tid att skriva än mina andra artiklar. Kanske beror det på skrivkramp? Kanske för att ämnet är tungt? Eller kanske för att jag analyserar utifrån olika teorier för att hitta nyanserna och fastnar i de olika perspektiven?

Jag vet inte. Hur som helst hoppas jag att artikeln blev bra och att DU tycker om den.

Varför må dåligt när vi har det så bra?

Jag har tidigare skrivit om den existentiella frågan: Varför må dåligt när vi har det så bra? – och tänkte fördjupa mig i ämnet igen.

Frågan är svårbesvarad, men nödvändigt att reflektera över. Alldeles för många människor lider av psykisk ohälsa i ett modernt och välutvecklat samhälle.

Vad som får oss att må dåligt kan skilja sig från person till person, men det finns en del generella orsaker som kan vara grogrund för frustration och nedstämdhet på en övergripande plan.

Här listar jag några av dessa. 

När vi jämför

En generell orsak till psykisk ohälsa och nedstämdhet kan vara den ständiga jämförelsen med andra. Vi tror att andras liv är bättre än vårt eget och att alla andra är mycket lyckligare än oss.

Samhället (och sociala medier) skriver manuset till våra liv och ger oss förslag på hur lycka bör se ut.

Ett exempel:

Jag har styrketränat i ett antal år och blir stolt över mig själv om jag lyfter 90kg i Sumo marklyft. Någon som jag känner på gymmet kanske ser 90kg i marklyft som ett stort skämt och kanske småhånar min stora prestation.

Anta nu att jag nöjer mig med mina 90kg och känner tacksamhet över min nya PR. Jag blir stolt över mig själv och blir glad (Duktig Azita).

Om jag däremot tänker: “90kg … big deal? Den unga tjejen lyfter 120!” (Loser liksom) – blir jag garanterat ledsen och nedstämd.

De som jämför sina liv med andra, blir aldrig riktigt nöjda med livet de lever. Man tänker: om jag hade den där kroppen, om jag hade hennes man, om jag hade många miljoner, om jag hade bott i hennes villa – skulle jag också vara lycklig.

Avundsjuka

Avundsjuka är en grundorsak till psykisk ohälsa. Om du medvetet förstör en annan människas liv därför att du är rädd för hans/hennes potential och vill konkurrera ut honom/henne (kosta vad det kostar), blir du övertygad inte lyckligare själv.

Skulle vi använda den energin som avundsjuka förbrukar till något kreativt, skulle vi bli mycket gladare.

Avundsjuka förstör våra relationer och leder till bitterhet.

Läs inlägget om: DEN JOBBIGA KÄNSLAN AV AVUNDSJUKA

Att vara autentisk

Nummer tre på listan är att vara autentisk, dvs att vara ärlig mot sig själv och mot andra. Att vara positiv är viktigt, men det ska inte gå till överdrift. De som förnekar sina negativa känslor och skäms för att visa sig sårbara, mår dåligt i tysthet när ingen ser på. 

Livet är fullt av hinder och problem. Det är genom problemlösning som vi upplever mening i tillvaron. Du får hemskt gärna göra positiva tolkningar av händelser i ditt liv, men förneka inte dina jobbigare känslor när de väl uppstår.

Även obehagliga känslor är en del av oss. Att förneka dessa är som att förneka en del av oss själva.

Vi må vara våra olika roller, men ingen kan bära en mask 24/7. Det är okej att vara sig själv.

Rädsla för obehagliga känslor

En del känslor kan upplevas som skrämmande så som rädsla, ångest, frustration och ilska. Vi lär oss tidigt att trycka ner våra negativa emotioner för att inte visa oss svaga och sårbara.

Känslor är feedback. Det är helt okej att känna dåliga känslor som nedstämdhet, ilska, frustration och obehag.

Jobbiga känslor är nödvändiga för vårt emotionella liv och psykologisk utveckling. Det viktiga är att ha förmågan att ge uttryck för sina negativa känslor på ett sunt/konstruktivt sätt.

Till exempel att bli arg är fullt normalt, men att slå någon eller kränka någon för att man är arg, är inte rätt/moraliskt.

Vi behöver hållbara strategier för att konstruktivt känna/hantera de jobbiga känslorna. Om våra jobbiga känslor går över styr, är det bara att ta ett steg tillbaka och låta sig själv komma i balans igen.

Känslor är vår bästa mentor. Lyssnar vi in vad dessa har att säga kan vi utveckla vårt välmående och bli psykisk starkare.

Att alltid ha rätt

En person som måste ha sista ordet och gör allt för att få sin vilja igenom, brister oftast i empati och förståelse av andras känslor.

Prestige är att vara prestigelös. Ödmjukhet framför kaxighet.

Att ständigt hävda sig och ha svar på alla livets frågor, dödar andras intresse för oss och ökar risken för att vi blir ensamma och isolerade.

När vi lär oss att se nyanserna i olika människor och situationer, blir det lättare att ta rationella beslut. Så våga erkänna fel och brister. Vi är trots allt bara människor.

Pengar, popularitet och framgång

Att mäta framgång med materiella ting kan garanterat få oss att må dåligt. Coco Chanel väskan definierar inte ens personlighet, inte heller hur många miljoner ett hus kostar. 

Att mäta lycka genom pengar kan distrahera oss från det som egentligen är viktig. Människans habegär slutar aldrig (Läs: Sätt en prislapp på den). Ju mer vi har, desto mera vill vi ha.

Den som har lärt sig att njuta av det enkla i livet, kan anpassa sig till olika situationer (även tuffare tider).

Det finns många berättelser om olyckliga livsöden där personer som hade allt, har avslutat sina liv. Läs bara om artisten Aviciis död. Han var ung, vacker, känd och rik.

En hemsk tragedi.

Slutord

Många människor passerar förbi oss under vår livstid, men de som får plats långt in i vår själ är de som har varit autentiska, genuina och snälla. 

En person som betedde sig elakt minns man med ångest, men de som kom in i våra liv med goda intentioner, minns man med kärlek och värme.

Att leva ett autentiskt liv är att bry sig om varandra. Att vara snäll, empatisk och hjälpsam mot andra, får oss själva må bra.

Det är genom våra relationer som meningen med livet skapas. Det är när vi gör en insats för mänskligheten som vi hittar oss själva.

November 14, 2022 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Ca 700 000 har upplevt mobbning på jobbet

av Azita Miakhel October 26, 2022
3 minuter läs

Det mest lästa blogginlägget på min hemsida är “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på“. Jag tänker att mobbning och utfrysning bland vuxna är omfattande, men många hellre låtsas som att problemet inte existerar än att ta tag i situationen och hitta lösningar.

Närmare 700 000 människor har upplevt mobbning på arbetsplatsen. Enligt Sveriges företagshälsor var femte svensk känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger i månaden.

Med andra ord; en av dina fem kollegor känner ångest för att gå till jobbet. Problemet är stort och nu är det dags att vakna upp och prata om det.

Jag har tidigare skrivit om mobbningens effekter på kroppen och psyket så jag går inte in på det här. Idag skriver jag om hur vi alla kan bli delaktiga i utfrysning om vi väljer passivitet.

Först en socialpsykologisk analys

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet.

Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen. Konformitet är passiv grupptryck.

Det betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Titta på klippet nedan om hur gruppmedlemmar faller för konformitet:

Social kontroll

Vi utövar social kontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppen.

Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Och den som tänker på annat sätt eller ser “annorlunda” ut eller har annan kultur/tradition, blir uppfattad som främlingen. Främlingen som inte hör hemma i gruppen, i staden eller i nationen.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats?

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Andra vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning och förtal – där förövaren och dennes pakt sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete.
  • Manipulation där förövaren använder alla verbala medel för att förstöra sitt offer för egen vinnings skull.
  • Att gruppen bestämmer sig för att gå på AW eller äta lunch tillsammans men bara en person inte blir medbjuden (ingen hade hens nummer hallå).
  • Gaslighting

Hur delaktig är du i utfrysningen?

När du sitter vid ett bord och en i sällskapet börjar snacka skit bakom ryggen på någon du känner/inte känner, blir du passiv delaktig i utfrysninen. Vidare blir du inblandad i utfrysninen om du:

  • Sitter tyst (tystnad tolkas som jag håller med),
  • Börjar följa strömmen och säger något dåligt om personen fastän hen inte gjort dig något.
  • Som ansvarig har fått information, men har valt att sopa problemet under mattan.
  • Ser och hör, men väljer att inte säga ifrån.

Slutord

När det gäller utfrysning och mobbning bland vuxna behövs det tydliga regler där det framgår noll tolerans mot mobbning och utfrysning.

Man måste skilja på vad som är en konflikt och vad som är systematisk mobbning och utfrysning.

Att bara förlita sig på att “här minsann finns det ingen mobbning” tycker jag vara godtyckligt. Där det finns människor, finns det konformitet, lydnad, önskan om inflytande och vilja att såra andra.

Värdegrunden, etiken och moralen ska ligga på en stabil bas: Nedskrivna lagar och regler!

Och tänk om …

I en perfekt Sverige är mitt hopp att en vacker dag göra all form av mobbning och utfrysning olaglig. På så sätt kanske hjälper vi människor som lider i tystnad och som hamnar i psykisk ohälsa som ångest, depression och utbrändhet.

October 26, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Anhedonia – när likgiltighet tar över

av Azita Miakhel October 24, 2022
3 minuter läs

Anhedonia är ett tillstånd där individen upplever en oförmåga att känna lust och glädje. Vid anhedonia sjunker önskan om att delta i sociala aktiviteter och känslor av likgiltighet blir dominerande.

Anhedonia orsakas framförallt av depression men kan också uppkomma som en del av annan psykisk ohälsa. I en del fall har personer som har varit psykisk friska fått anhedonia utan någon särskild anledning.

Ett mysterium i sådana fall.

När en person drabbas av anhedonia slutar hon/han njuta av sina hobbies och/eller olika sociala sammanhang. Allt som var rolig innan, kan kännas som meningslöst och energikrävande.

Hos en del personer med anhedonia kan den euforiska känslan som uppstår vid förälskelse försvinna helt. Andra kan sluta njuta av samlag och annan fysisk kontakt.

En kram kan lämna personen frustrerad och ångestfylld, när en kram egentligen kan frigöra endorfiner och få oss känna värme och trygghet.

Det går att skilja mellan två typer av anhedonia:

1.Social anhedonia – när man inte vill umgås med andra människor.

2.Fysisk anhedonia – där man undviker fysisk kontakt då fysisk närhet kan upplevas ångestskapande och inte alls njutbart.

Anhedonia symtom:

  • Tillbakadragande från sociala aktiviteter
  • Oförmåga att känna lust kring aktiviteter som man tyckte var roliga innan.
  • Ingen lust till fysisk kontakt (samlag, närhet,kyssar,kramar)
  • Förlorat intresse för hobbies

Några exempel på hur anhedonia kan kännas:

Du älskade att träna, men känner ingen mening i att gå till gymmet längre.

Du älskade att läsa, men nu orkar du inte ens hålla i en bok.

Du älskade att träffa andra människor, men känner absolut ingen lust att umgås med någon.

Psykoanalytisk analys av anhedonia

Det finns flera psykologiska perspektiv som man kan analysera anhedonia utifrån och här ska jag bege mig på en analys utifrån Sigmund Freuds teori.

Besöker du bloggen ofta, vet du att jag älskar psykoanalysen och anser Freud vara psykologins Gud (och Jung anser jag vara profeten).

Låt oss prata libido:

Libido är njutningen, lusten och livsenergin. Libidot vill komma upp till ytan och leva ut sina lustar. Libidot finns i detet och där finns också impulsen, aggressionen och sexuallusten. En person som trycker undan sina drifter, sexuella impulser och önskan om att få nutning – och som har en dominerande överjag (samvete/moral) kan lättare hamna i depression och/eller få anhedonia.

Låt mig berätta mer:

De som blir skam-/skuldbelagda alltför hård, och som har levt under strikta regler (t ex religiösa övertygelser) kan få emotionella störningar och hamna i nedstämdhet. Ju oftare du får höra om att dina önskningar, drömmar, fantasier, lustar är fel fel fel, desto djupare trycker du undan lustfyllda känslor, dina drömmar och dina impulser.

Barn som uppfostras för strikt där deras impulsbeteende resulterar i bestraffning, kan få svårt att känna njutning – skulle Freud påstå.

När libidots önskningar vill komma upp till ytan, men förbjuds att göra det, skyddar försvarsmekanismen “sublimering” jaget till en början. Detta betyder att individen ägnar sig åt olika aktiviteter (som jobb eller hobbies) för att förneka detets begär.

Till en början funkar sublimeringen men efter ett tag hjälper det inte att förneka sina grundkänslor – då problemet egentligen är den undantryckta driftenergin som har hamnat i det undermedvetna.

Den kicken, glädjen man får av den sublimerade energin (så som att dränka sig i arbete eller sina hobbies) mattas så småningom av och individen hamnar i ett “likgiltigt” tillstånd. Orkar inget. Vill inget. Känner inget.

Som barn, när du kände lust, blev du skuldbelagd och bestraffad. Rädslan för att få uppleva känslor av skam – och ångesten över att bli bestraffad igen, gjorde att lustkänslorna trängdes bort till det undermedvetna.

Med andra ord: Anhedonia i vuxen ålder är en försvarsmekanism som egentligen censurerar detets drifter.

Det finns, som jag skrev ovan, många olika teorier som förklarar uppkomsten av anhedonia, men jag valde det psykoanalytiska perspektivet och skapade en egen teori utifrån den.

Titta gärna på genomgången om Sigmund Freuds teori där jag berättar om psykets uppdelning utifrån det psykoanalytiska perspektivet.

October 24, 2022 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Självuppfyllande profetia – Om förväntningar

av Azita Miakhel October 17, 2022
4 minuter läs

Självuppfyllande profetia är en socialpsykologisk term som beskriver att våra förväntningar på oss själva och andra tenderar att bli sanna. Till exempel: du möter ditt barn varje dag med förväntningen att han/hon är slapp och there you go – du kommer garanterat att uppfostra en slacker. 

Vi påverkas av andras förväntningar, särskild de personer som står oss nära så som: föräldrar, andra familjemedlemmar, vänner och lärare (Läs inlägget om: POSITIVA FÖRVÄNTNINGAR PÅ “SLÖA” BARN).

Vi människor påverkas i hög grad av andra människors sinnesstämning, handlingar och beteenden. Spegeljaget inom det socialpsykologiska perspektivet innebär att vi speglar oss själva i andras uppfattningar om oss. Jag tittar på dig och får min egen självbild bekräftad: “Är jag okej? Gör jag rätt? Är jag rätt? Är jag älskvärd? Är jag duktig? Ser jag bra ut?“.

Din respons stärker min självbild eller försvagar den. Gå runt och tro att jag är en snäll person och jag blir den snällaste du har mött. Mina sinnen registrerar dina sinnesintryck och kroppsspråk långt innan du uttrycker dig verbalt.

Andras tankar, känslor, beteenden och handlingar gentemot oss, förstärker vår egna tro om oss själva (eller försvagar den). Vår tro om oss själva, påverkar andras tro och uppfattningar om oss.

Som i en cirkel, går det hela runt runt. Ju yngre vi är, desto större påverkas vi av omgivningens förväntningar

Jag sätter in det i en socialpsykologisk kontext

Robert Rosenthal visade 1968 med ett berömt försök hur starkt vi påverkas av våra egna och andras förväntningar. Rosenthaleffekten fick sitt namn efter ett socialpsykologiskt experiment kring förväntningar som gjordes av Robert Rosenthal och hans forskarteam:

Lärare i en grundskola i Kalifornien fick veta att vissa av deras elever kunde förutses göra stora framsteg under läsåret. Lärarna hade fått ett test som de gav till eleverna och som sedan rättades på universitetet. Där plockade forskarna slumpvis fram vissa elever och sa till grundskolelärarna att just dessa skulle göra framsteg, utan att det fanns något underlag för detta.

Senare under läsåret testades skolbarnen flera gånger av forskarna. Det märkvärdiga var att de elever som lärarna trodde skulle bli duktigare också blev det!

Läs analysen av experimentet på: höga förväntningar på slöa barn

Förväntningar på gott och ont

Förväntningarna fungerar åt båda hållen. Negativa förväntningar blir också självuppfyllande profetior! 

Vi människor påverkas av samhällets förväntningar. När en grupp av människor får olika sociala stämpel, kan dessa grupper spegla förväntningarna så de blir sanna. Sätt in barnen i olika kategorier där den en kategorin uppfattas av samhället som oönskade, slöa och med potential att bli kriminella – och VOILA! Samhället kommer att få se sina förväntningar bli sanna. 

Kärlek, mera kärlek

När Astrid Lindgren uttryckte: “Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.” – syftade hon på självuppfyllande profetia.

Barn som blir bemötta med respekt, kärlek och omtanke, växer upp med förmågan att ge respekt, kärlek och omtanke tillbaka.

Det finns ett annat berömt citat (lite läskigt) som menar på att:

The Child Who is Not Embraced by the Village Will Burn it Down to Feel its Warmth. 

Läraren

I mitt arbete som lärare ser jag dagligen bevis på att realistiska-/höga förväntningar på ungdomar gör skillnad. Jag har mött elever som har saknat självtillit i sina studier, men efter en del uppmuntran, vägledning och guidning har åstadkommit toppresultat. 

För någon vecka sedan satt jag med en elev och sa till honom att han gjorde utmärkt ifrån sig på seminariet och jag var helt övertygad om att det kommande provet skulle gå jättebra.

Bara ett par meningar av uppmuntran och eleven presterade grymtbra på provet!

Du kan inte fejka förväntningar

En sak som är viktig i sammanhanget är att du inte kan lura dig själv och andra om dina förväntningar. Ler du stort och talar högt och tydligt om dina höga förväntningar på barn/ungdomar, medan i ditt bakhuvud skriker du: “odugliga, lata, omotiverade, okunniga … ” – kommer du inte att se någon spegla i dina påhittade höga förväntningar. 

Fejkade (höga-) förväntningar resulterar i förvirring och frustration hos mottagaren. Dina ord matchar liksom inte din energi.

Det handlar om att tro och verkligen tro på andras godhet, deras förmåga och unika potential. Vill vi förändra världen till det bättre, behöver vi först själva tro på det vi lär ut.

October 17, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Kan det bero på meningssökande?

av Azita Miakhel October 8, 2022
3 minuter läs

Statistik må vara torr och tråkig, men siffror ger oss en bild av utvecklingen (positiv/negativ) i vårt samhälle. På Folkhälsomyndighetens hemsida går det att ta fram statistik om det mesta. Tittar man på statistiken för utvecklingen av psykisk ohälsa i Sverige, blir man orolig.

Förra året dog 2000 personer i Sverige på grund av alkohol. Vidare dog 1505 personer i självmord samma år (Läs inlägget SUICIDPREVENTION). Det är dystra siffror! Man får ont i magen av att läsa sådant.

Det finns många orsaker till psykisk ohälsa och jag ska inte ge mig in i ett okänt område, däremot vågar jag påstå att jakten på mening i livet, driver många människor till psykisk ohälsa.

Här ska jag skriva ett inlägg om meningen med livet utifrån stoikernas teorier samt ge några tips på böcker i ämnet som jag älskade att läsa.

För en del kanske blir det underhållande läsning. För andra kanske ger inlägget lite hopp om framtiden och visar ljuset utanför tunneln.

Vardagens psykologi

Modern psykologi där medveten närvaro och mindfulness är viktiga delar av, är djupt inspirerad av de gamla stoiska tänkarna bland andra Søren Kierkegaard. Stoisk psykologi fokuserar på här och nu och söker mening i vardagslivet.

Det finns flertal böcker skrivna på engelska om den stoiska psykologin: “The Psychology of Ego” och “Psychology of Stoicism” är två exempel. Vidare rekommenderar jag Victor Frankls böcker om meningen med livet: “Man’s Search for Meaning” och “Yes to life”.

Den stoiska psykologin handlar om de existentiella frågorna där det berättas om vardagens små och stora händelser som ger livet mening. 

Jag kommer att skriva flera inlägg (i framtiden) om den stoiska psykologin, men just nu sammanfattar jag kärnan av teorin för att ge en helhetsbild av hur den förklarar människans meningssökande med livet.

Den stoiska teorin (i likhet med Victor Frankls teori) menar att livet har svårigheter, men det gäller att växa trots svårigheterna.

Här är ett exempel: En boxare som får slag här och där under träningen och under sina matcher, slutar inte sin sport för att det gjorde ont. Han kommer tillbaka när smärtan är borta, bättre utrustad och bättre tränad.

Stoikerna menar att vi ska känna med hjärtat men ha logiken med oss i vårt beslutsfattande. Vi ska inte trycka undan våra negativa känslor, men inte heller vara fånge av våra tankar.

Vi ska känna igenom lugn och genom logik. Vi ska inte vara rädda för att må dåligt och vi ska inte sträva efter att vara lyckliga hela tiden.

Hur uppnår man lycka?

Den stoiska psykologin berättar om lycka som en triangel med tre viktiga delar: 

Lyckans triangel

  1. Medveten närvaro – Att vara närvarande i vardagen med alla sina sinnen.
  2. Bli bättre version av sig själv – Att sträva efter att få bättre självförtroende och bättre självkänsla. Fokusera inte på det du inte kan kontrollera utan på det du kan påverka.
  3. Ta ansvar – Att inte spela offer och skylla ifrån sig. Andra människor kan påverka vårt liv, men vi har trots allt en fri vilja.

För att lyckans triangel ska kunna fungera, behöver vi fölande fyra aspekter:

  • Visdom – Vi behöver lära oss nytt och inte leva på gamla meriter.
  • Att vara rättvisa – Vi behöver vara godhjärtade och rättvisa mot oss själva och mot andra.
  • Att vara modig – Att inte ge vika för svårigheter, utan våga möta problem för att kunna bli starkare.
  • Karaktär slår skönhet – Vi gillar personer som har självdisciplin och självkontroll och som är stabila. 

Stoikerna menar vidare att vi inte ska älta det förflutna . Att kämpa emot det som redan har hänt gör oss ilskna och arga. Vi får fokusera på det som står oss närmast och sluta kontrollera det som vi inte kan kontrollera.

Livet blir mer meningsfullt, enligt stoikerna, när vi visar tacksamhet för människor som finns i vårt liv. Vi ska inte ta för givet de som ger oss positiva vibbar och gör livet enklare att leva.

Search inside, Not outside, Not in luxury. 

Sammanfattningsvis: Var inte beroende av det materiella. Var generös och bjud på dig själv. Visa tacksamhet för allt som är bra och fungerar, gör fred med ditt förflutna och låt kärleken bli meningen med ditt liv.

October 8, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Girighet – människans habegär som aldrig slutar

av Azita Miakhel October 4, 2022
4 minuter läs

Jag kommer ihåg när jag var 16 år och pratade med en äldre granne om våra tvåårs planer (drömmar).

Grannen berättade att hon ville hitta en ekonomisk stabil pojkvän, skaffa körkort och bil, flytta från Värmland till Stockholm och köpa en insatslägenhet där. 

Och vad var då mina tvåårsplaner? Jag minns än idag grannens skratt när jag berättade för henne att “Jag vill köpa en mountain bike så jag slipper laga min gamla cykel var och varannan vecka”.

En sån som man kunde cykla snabb på och som också klarade av lite snö.

Kollektivtrafiken i Karlstad var seg de åren och det smidigaste sättet att ta sig till skolan var med cykel. Och min cykel var gammal och sliten.

Några drömmar om en rik pojkvän, bil och hus fanns inte hos mig. Och vadå drömma?

Jag visste mycket väl att jag skulle arbeta sommarlovet för att ha råd med att köpa min Mountain bike. 

Låt mig berätta om girighet 

Girighet är önskan om att ha mer än man behöver, inte för att få det lättare utan för ens egna själviska intressen.

Du har, men du vill ha mera, ännu mera och ännu mera – ett habegär som aldrig blir tillfredsställt.

Girighet kan gälla, ägodelar, makt, pengar, berömmelse, status, uppmärksamhet, sex och beundran. 

Girighet handlar också om Will to power, alltså önskan om kontroll, makt och inflytande.

Historiska och nuvarande tyranner har en sak gemensamt: maktgirighet!

Kosta vad det kostar (även människoliv) bara jag får bestämma – tänker/tänkte diktatorer.

Hur girighet utvecklas och när blir det ett problem?

Att vilja ha ett bättre liv är allmänmänskligt. Utan viljan till ett bättre liv skulle vi inte vara motiverade att gå upp på morgonen och gå till skolan/jobbet.

Vad vore livet utan drömmar och utan hopp?

Vi bör och ska sträva efter att utvecklas och förverkliga våra drömmar. Problem blir det när habegäret tar över vårt psyke och vi blir beroende av tanken på att få mer. 

Obsession liksom.

Girighet psykologiskt?

Du kanske inte trodde det, men girighet påverkar vår mentala hälsa negativt.

När ha-lusten blir en drivkraft och vi blir besatta av tanken på: “Om jag hade mer, skulle jag må bättre” får vi ångest och blir rastlösa.

Ångesten avtar inte därför att vår önskan om att ha mera är/blir oändlig.

Om du har sett ett avsnitt av Lyxfällan förstår du kanske vad jag vill komma fram till.  

Människor som skuldsätter sig själva för att kunna ha råd med att köpa dyra och ibland onödiga prylar för att imponera.

Imponera på vem liksom? I vilket syfte?

Skjut inte budbäraren, jag ställer bara frågorna.

Vad orsakar girighet?

Psykologin menar att barn som blir ignorerade av sina föräldrar, eller växer upp med ambivalenta, avvisande vårdare, kan i högre grad utveckla girighet. 

Dålig självkänsla resulterar i viljan att tävla och fylla sina “tom-luckor” med det materiella.

Önskan om att få det bästa, leder till jämförelse och/eller tävling.

Man vill ha erkännande och rikedom till all kostnad.

Även om vägen till framgång kan innebära att man trampar över människor, krossar hjärtan och sårar några.

Klättra på andras ryggar och inte ens höra om det gjorde ont när man trampade på deras själar.

Barn tar efter sina föräldrars beteenden

Låt mig berätta om ett fint minne.

Min son som är åtta år skulle på utflykt med sin klass. Läraren hade sagt att de kunde ta med sig pengar för att handla glass eller godis under utflykten.

Jag gav sonen en 200 kronorssedel och bad honom lämna tillbaka resten.

När jag hämtade sonen från skolan den dagen, frågade jag efter min växel.

Sonens svar på min fråga om pengarna blev: “Mamma det finns ingen växel. Mina kompisar hade inte med sig pengar så jag köpte godis till dem också”.

Lyckan av att få en pryl är kortvarig 

När vi shoppar frigör vår hjärna endorfiner och dopamin. Då elöningssytemet i hjärnan ger positiva känslor, fortsätter vi beteendet och strävar efter intensivare lyckorus (mer shopping liksom).

Att köpa en väska på HM gav dopaminkick när vi var i tonåren.

Vid medelåldern gäller det att köpa en Chanel om du vill känna samma lyckorus. 

Eller en Tesla…

Det är ganska märkligt att det som egentligen ger livet mening är gratis.

Kärleken kostar ingenting men är den största drivkraften i oss människor (Läs också inlägget om livets mening).

När vi förlorar någon, ingen diamant i världen kan få oss att känna mindre saknad. Diamantringen må ge en dopaminrus och en del glädje, men den ersätter inte en individ.

Slutord

Människans ha-begär avtar aldrig. Ju mer vi har, desto mer vill vi ha.

Har vi inte lika mycket som andra känner vi oss mindre värda. Det är som om vår identitet drabbas om vi inte har lika mycket som grannen.

Vi vill ha makt och pengar för att kunna känna njutning.

Sökandet efter makt och inflytande är utmattande och tröttar ut oss fysiskt och psykiskt. Läs mer om girighet på denna länk.

Titta gärna på det korta avsnittet av min favoritserie “Frasier”. Frasier blir deprimerad trots att han har blivit den mest framgångsrika psykiatern och radiorådgivaren och har vunnit priser.

October 4, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Depression och dess olika former

av Azita Miakhel September 27, 2022
4 minuter läs

Fram tills nu har jag inte velat skriva om depression då information om depression finns att läsa på många onlinesidor. Anledningen till varför jag väljer att skriva om det nu är att mina inlägg på TikTok om just depression får många visningar och engagerar en del människor.

Så nu blir det ett blogginlägg om depression och dess olika former:

Lindrig depression

Det är vanligt att vi ibland känner oss trötta, nedstämda eller omotiverade. Allt i livet är inte alltid kul och det finns nog inga människor i världen som kan vara på topp hela tiden. Så länge vi kommer tillbaka på banan och får motivation till att gå tillbaka till våra dagliga rutiner, är allt som det ska.

Om nedstämdheten däremot varar under längre period och för med sig andra besvär, då kan det handla om depression.

Vanligaste symtomen på lindrig depression är:

  • Nedstämdhet
  • Sömnsvårigheter
  • Grubbleri
  • Oro
  • Trötthet
  • Orklöshet
  • Omotiverad
  • Äter för mycket eller för lite
  • Låg självkänsla
  • MEN: inga självmordstankar

Lättare form av depression kan övergå till svårare former av depression om tillståndet inte hanteras.

En lindrig depression kan behandlas med terapi (KBT) och/eller en förbättring av miljön runtomkring personen.

Bra sömnrutiner, träning och rätt kost har visat sig ha positiv inverkan på vår mentala hälsa. Förbättras dessa tre områden, kan den lindriga depressionen avta.

Medelsvår depression

En lindrig depression kan övergå till medelsvår depression om personen inte hanterar den konstruktiv. Medelsvår depression har samma symtom som den lindrigare formen av depression, men pågår under en längre period.

Att klara av vardagliga sysslor kan bli ansträngande vid en medelsvår depression och vardagslivet kan kännas som en kamp. Personen som får depression får svårare att gå i skolan eller till jobbet och orkar inte göra det man tyckte om att göra innan.

Motivationen försvinner sakta och känslor av hopplöshet, och meningslöshet tar över. Sömnen rubbas där man antingen sover hela dagarna eller kan inte sova alls. De psykosomatiska besvären blir allvarligare där personen ofta känner huvudvärk, smärta i nacken och rygg, illamående, ont i magen mm.

Det absoluta tecknet för en medelsvår depression är självmordstankar och självskadebteende. Då varken kroppen eller psyket fungerar som normalt, börjar individen att få tankar om att livet är meningslös och allt vore lättare om man inte fanns.

Svår depression

Vid svår depression känner personen ingen glädje, lust eller mening med tillvaron. Vardagsrutiner blir nästan omöjliga att genomföra som till exempel att duscha, diska eller laga mat. Livet känns meningslöst och jobbigt och självdestruktiva tankar kan ta över.

Utöver de vanligaste symtomen på depression är det vanligt att få självmordstankar, göra självmordsförsök eller tänka tankar om självskada.

Årstidsbunden depression

Årstidsbunden depression förekommer i skiftningar i samband med mörker och ljus. Personer som får årstidsbunden depression börjar känna av symtomen nästan vid samma tidpunkt varje år.

Orsakerna till årstidsdepression är många, men exakt varför vissa drabbas av den här sortens depression är svårt att säga.

För en del kan det handla om den biologiska omställningen där kroppen måste vänja sig vid ljuset. För andra kan det bero på kraven och stressen som uppkommer när våren närmar sig (läs om sommaren har ingen ångest).

Varför får man depression?

Jag gillar det psykodynamiska perspektivet så här gör jag en analys av depression utifrån Freuds teori:

Utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv på depression är det en obalans mellan detet, jaget och överjaget som har lett till uppkomsten av tillståndet. Detet står för våra drifter, jaget för konsekvenstänk och överjaget för samvete och moral. En person som lider av depression känner i högre grad skuld och skam och bär på många “det är mitt fel”- tankar.

Människor som tränger undan egna behov, drifter och lust (libido) växer upp med känslor av skuld. Ständiga skuldkänslor kan sedan leda till feltolkning av det egna jaget. Detta innebär att personen sätter andras behov före egna (jämt och ständigt) och hamnar i en bubbla av nedvärdering och känslor av betydelselöshet.

Överjaget blir överdriven stark i relation till detet och jaget lyckas inte hitta balansen mellan detets önskningar och överjagets krav. För ofta skuldbeläggande av barn i tidig ålder kan, enligt det psykodynamiska perspektivet, resultera i depression i vuxen ålder.

Biologiskt perspektiv på depression

Utifrån ett biologiskt perspektiv beror depression på att signalsubstansen serotonin är (har blivit) låg och kroppen blir nedstämd när det råder brist på serotonin. För att balansera serotonin behöver personen med depression antidepressiva medel.

Behandlingstyper

På samma sätt som det finns olika sorters huvudvärkstabletter finns det olika behandlingsmetoder för depression.

Olika typer av depression kräver olika sorters behandling. Oavsett vilken metod som än används, är det viktigt att personen även får terapi. Medicin kan dämpa de depressiva symtomen, men medicin kan inte komma åt orsakerna bakom varför individen blev deprimerad.

KBT är en metod, psykoanalys en annan och medicinering tredje. Olika sorters/grader av depression behandlas genom olika metoder. Vänta inte för länge med att söka hjälp om du börjar få känslor av hopplöshet samt självskadetankar.

Läs mer om depression på 1177 där det står när du ska söka hjälp för depression. Titta gärna på lektionen om psykisk ohälsa nedan:

September 27, 2022 0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskapSociologi

Om social kontroll och ADHD tester

av Azita Miakhel September 18, 2022
4 minuter läs

När jag pluggade statsvetenskap, vid ett tillfälle diskuterade jag och en kurskamrat frihet. Kurskamraten insisterade med att vi hade all frihet att forma våra liv, men jag (redan då) var aningen skeptisk. 

Hur fria är vi egentligen? 

Låt oss börja med födseln: har bebisen tur, föds hen i ett “rätt” land, i en familj med “rätt” social status och med “rätta” föräldrar (gärna rätt hudfärg också). Ett välbärgat barn växer upp med alla livets möjligheter.

Hon/han börjar utöva flera sporter, får läxhjälp och får hjälp av föräldrarna med att köpa insatslägenhet när han/hon flyttar hemifrån. 

Ett rikt barn får med större sannolikhet sina drömmar förverkligade och hennes liv kommer att betyda mycket för många. 

Alla barn föds tyvärr inte med samma förutsättningar. Detta i sig borde vara ett exempel på att vår frihet är ytterst begränsad. Världen ser inte likadan ut för alla dess medborgare.

Att utöva kontroll på varandra – socialpsykologiskt

Ett kärnbegrepp inom socialpsykologin och sociologin är ordet norm. Det finns skrivna normer och det finns oskrivna normer. De skrivna normerna ser till att samhällsstrukturen fungerar. De är våra lagar, regler och styrdokument.

Exempel: Ett politiskt parti har som förslag att ADHD testa alla barn i utsatta områden. Anta nu att förslaget går igenom och voilà har vi en lag som tillåter diskriminering av barn. 

Är vi fria i sammanhanget? Om jag får frågan: “ger du tillstånd att ADHD testa ditt barn”, så har jag friheten att välja, men om det stiftas en lag som säger att mitt barn ska ADHD testas då han bor i Angered, blir min frihet begränsad. 

Bara att stämpla ett område som “utsatt” är bevis på social kontroll. Utsatt för vad liksom? Attacker från yttre rymden? Krigsutsatthet? Vad är det egentligen man är utsatt för?

Ditt postnummer, ditt etnicitet, ditt namn/efternamn ger dig olika mängder med frihet.

Läs gärna inlägget: ADHD UNGAR OCH KUNSKAPSKRAVEN där jag skriver om faran med att ADHD diagnostisera barn.

Oskrivna normer

Förutom de skrivna normerna, finns det oskrivna normer som oavsett om de är synliga eller inte, är de införstådda i det mänskliga samspelet. Vi förväntas följa dessa, annars så … ja annars blir det sanktioner.

De följder som brytandet av en oskriven norm kan medföra är bland andra tillrättavisande, trakasserier, mobbning eller utfrysning.

Har vi friheten att välja/välja bort stressfyllda situationer? Här svarar jag: “kanske”. Vi kan välja att röra på oss (vi är ju inte träd liksom). 

Normer fungerar som ett koncept för livet. Vi lär oss tidigt vad vi ska göra, säga, känna och tänka. Vi lär oss att smälta in, passa in, inte avvika och ha respekt för nummer. Ja nummer. Vi lär oss att ju fler antalet i en grupp är, desto större trovärdighet har deras ord och beslut.

Konformitet – likformighet

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet. Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen.

Konformitet är passiv grupptryck. Det betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Förenklad är det som att man ljuger för sig själv för att fortsätta vara en del av gruppen. Man vill ju inte vara den som klagar. 

Vi utövar social kontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppen.

Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Och den som tänker på annat sätt, ser “annorlunda” ut eller har annan kultur/tradition, blir uppfattad som främlingen. Främlingen som inte hör hemma i gruppen, i staden eller i nationen.

Är vi beroende av andra?

Vi behöver varandra för att vi fortfarande är flockdjur. Att tillhöra en grupp inger känslor av trygghet och accepterande. Och det är fint med gemenskap.

Problem uppstår när vi tror att vår grupp är bättre än den andra. Vi har mer rätt än dom. Jag har mer rätt då fler tycker som mig. 

Vi behöver lagar, regler och strukturer för att kunna samexistera. Vi måste respektera samhällets ramar för att veta hur vi ska leva i harmoni med andra.

MEN en del lagar och regler skapas av enbart hat (eller av hatfyllda människor) och dessa måste vi ifrågasätta för våra grundläggande mänskliga fri-/rättigheter.

Hjältarna vågade mer

Med all respekt för massan, är det de människorna som vågade stå emot de rådande normerna som vi pratar om i våra historieböcker.

Hur hade världen sett ut om inte oliktänkande hjältar stått emot orättvisa och fel? Hur hade det till exempel sett ut i USA och resten av världen om Martin Luther King Jr inte vågade berätta högt om sin dröm?

Friheten är begränsad, men vi måste vägra leva i fängelset av andras tankar. Vi bör ställa upp för vad som är rätt oavsett hur många människor som än följer felet. 

September 18, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

Idag 10:e september är Suicidprevention dagen

av Azita Miakhel September 10, 2022
3 minuter läs

Imorgon är det val och såhär dagen innan, besöker jag partiernas hemsidor för att läsa om deras strategier och idéer för att lösa olika samhällsproblem (fastän jag vet vilket parti jag ska rösta på).

Samtliga politiska partier som går till val tar på ett eller annat sätt upp problemet med gängbrottslighet och dödsskjutningar. 

Antalet dödsskjutningar 2021

Jag blir nyfiken och söker på antalet dödsskjutningar i Sverige under förra året. På Brottsförebyggande rådets hemsida (skrolla ner till avsnittet “användandet av skjutvapen”) står det att 2021 blev antalet dödsskjutningar i Sverige 45 fall och var därmed en minskning med tre skjutningar jämfört med förra året.

Självklart är vi oroliga för våldets utveckling i Sverige och medborgarna anser att tryggheten i Sverige har minskat. Nu måste det tas krafttag i problemet med dödsskjutningarna och hitta strategier för att lösa problemet. 

Målet ska vara NOLL skjutningar i Sverige 🧡.

Jag tycker att gängkriminalitet är ett ytterst allvarligt samhällsproblem som absolut behöver hanteras, förebyggas och lösas. 

Hoppas vi börjar med att se över våra öppna gränser och hittar svar på frågorna: Hur tar sig vapnen in i Sverige och hur ska vi få ett stopp på inflödet av skjutvapen inne i landet? Som första steg alltså.

Dystra siffror och en fruktansvärd utveckling av gängbrottslighet. Det måste skapas en plan för hur problemet ska lösas. Såhär kan vi inte ha det!

Antalet självmord I Sverige 2021

Nu ska jag vidare presentera en annan statistik som partierna inte lyfter som ett samhällsproblem, men som är oerhört tragiskt: 

Enligt Suicid Zero:s beräkning: År 2021, 1505 personer avled på grund av självmord i Sverige. 

Känner du obehag över bröstet när du läser detta? Inget konstigt med det i så fall.

Som samhällskunskapslärare följer jag den politiska debatten, men än (en dag innan det är val) har jag inte hört något politiskt parti lyfta problemet med självmord. 

Är det ett obehagligt ämne att diskutera? Klart som f@n att det är ett svårsmält ämne att lyfta och diskutera. Men bara för att vi blundar, låtsas som att problemet inte finns, försvinner inte faktumet. 

Många människor lever i mörker och känner varken mening eller hopp med livet. De behöver hjälp och de behöver hjälp nu. 

Psykisk ohälsa bland barn

Socialstyrelsen redan i april 2019 skrev om att antalet utskrivna antidepressiva mediciner har ökat bland barn. Så unga som tio åringar (!) får antidepressiva preparat. Vi måste vakna upp!

Psykisk ohälsa bland barn fortsätter öka. I skrivande stund har vi vetat om att psykisk ohälsa bland barn stiger i 3 år! men vi har gjort ytterst lite åt problemet. 

Klockan tickar för många människor där ute just nu när du läser detta inlägg. Det är dags att vakna upp (jag upprepar mig), erkänna problemet och hitta förebyggande metoder och verktyg. 

Såhär kan vi inte fortsätta ha det.

Ett tips till politiker: ge mer resurser till elevhälsan i skolan, öka kunskapen om psykisk hälsa/ohälsa och hjälp barn med att stressa mindre och ge dem hopp om en bättre framtid. 

Inte många kommer att använda spanskan vi lärde oss i grundskolan och gymnasiet, men livskunskap kommer alla individer att ha nytta av. 

Och ett hoppfullt citat:

You may not always have a comfortable life and you will not always be able to solve all of the world’s problems at once but don’t ever underestimate the importance you can have because history has shown us that courage can be contagious and hope can take on a life of its own.

– Michelle Obama

Läs även inlägget: Barn och självmord hör inte ihop

September 10, 2022 0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Empatin finns i våra gener

av Azita Miakhel September 9, 2022
4 minuter läs

Först om emotionell intelligens

Emotionell intelligens är förmågan att förstå, organisera och använda sina känslor på ett positivt sätt för att underlätta förståelsen av andras känslor, tankar och beteenden.

En person med hög grad av emotionell intelligens har lättare att kommunicera, empatisera och förebygga konflikter. Modellen nedan visar på vad emotionell intelligens är och vilka delar den består av:

Eftersom jag tidigare har skrivit ett blogginlägg om emotionell intelligens, tänker jag inte skriva mer om den, utan här fokuserar jag på den empatiska förmågan som alla människor har, men som alla inte ger uttryck för.

Empati är inlevelseförmåga

Det engelska ordet “Empath” kan tolkas som en person med hög grad av empati. Engelskans empath beskriver en personlighetsegenskap med typiska drag så som känslighet, förmågan att kunna sätta sig i andra människors situation och se orsakerna bakom en handling även i svårare situationer.

Personer med hög grad av empati är oftast känslodrivna individer som kan känna av andras sinnesstämning, sinnesintryck och mående. En empath fångar upp andras känslor och därmed kan lättare än andra påverkas av negativitet och dålig stämning.

Skillnaden mellan empati och sympati

Empati är att gå i en annan persons skor, sätta sig in i en annan människas situation och se situationen utifrån hans/hennes ögon. Sympati däremot är en känslomässig samhörighet med en annan person till exempel att visa medlidande med andra (Läs mer här).

Två sorters empati

Inom psykologin diskuteras två former av empati: emotionell empati och kognitiv empati. Emotionell empati är vår förmåga att känna någon annans känslor. Genom att se på en annan persons kroppsspråk, röstläge och ansiktsuttryck, kan vi känna igen känslor som individen upplever. Om någon är stressad, ledsen, ångestfyllt.

Personer som vi håller av och som står oss nära, känner vi starkare “connection” med och kan lättare sätta oss in i deras känslor. Jag kan till exempel förstå att min son har haft en negativ upplevelse i skolan när han kommer hem och beter sig arg. 

Kognitiv empati är förmågan att se världen utifrån en annan persons perspektiv. Det betyder nödvändigtvis inte att vi håller med personen, utan det innebär att vi förstår orsaken bakom varför en person beter sig eller uttrycker sig på ett visst sätt. Den kognitiva empatin innebär vidare att reflektera över bakgrunden till en handling och söka förståelse för de eventuella orsakerna till beteendet eller handlingen.

Anta att du står i kön i matbutiken och en äldre dam startar en häftig diskussion med kassörskan om en matkupong som tydligen har gått ut. Ditt tålamod börjar avta och din kropp blir mer och mer irriterad. Du förstår inte varför “tanten” står där och bråkar om några kronor. 

Din emotionella empati kommer inte fram här, då du får svårt att relatera till den äldre damens känsloläge, men den kognitiva empatin kan titta ut genom försök till förståelse av hennes beteende. Den äldre damen kanske har det svårt ekonomiskt? Hon kanske inte har tillräcklig med pengar för att köpa varan i matbutiken? Hon kanske är ensam och frustrerad och den utgångna matkopungen blir som en sista droppe i bägaren för henne? 

Empati finns i våra gener

Experter inom biologisk psykologi menar att förmågan till empati finns inom människan. Vetenskapsmän har upptäckt “spegelneuroner” (Mirror neurons på engelska)  som aktiveras när en människa erfar en känsla eller ser den i någon annan. Tror man på denna teorin, innebär det att empatiförmågan finns inom oss och är en mänsklig egenskap.

Empati är inte att vara för snäll

Det jag undrar över som slutreflektion är: Om empatiförmågan finns i våra gener då har vi väl alla förmågan att känna empati?

Kan det vara så att de som ogillar, hatar, krigar och kränker, väljer att stänga av sin empatiförmåga?

Kan egoism och själviskhet vara inlärda tankemönster?

Personligen tror jag på att “kärleken kommer naturlig, men hat är inlärt“.

Forskning på spädbarn (i barnhem) har visat att bebisar som inte får fysisk närhet, kärlek och omtanke antingen dör eller blir sjuka.

Tänker att principen gäller även vuxna. Utan kärlek, omtanke, empati och närhet, blir vi svaga och (psykisk-/fysisk) sjuka.

Kärleken finns i våra gener och är livsviktig för vår existens och välmående. Den kostar ingenting men kan hela, utveckla och rädda liv.

Bli mer empatisk

Att ha empati får oss att känna större medkänsla och förståelse med andra människor. Den empatiska förmågan hjälper oss bibehålla goda, sunda relationer och väcker positiva känslor hos oss.

Empatiska tankar och handlingar skapar kedja av positiva känslor, tankar och beteenden.

När du väljer att inte reagera med ilska på en arg person, när du väljer att inte vara otrevlig tillbaka mot en person som beter sig otrevlig eller när du förstår att aggressivitet är en förskjutning (titta på videon om försvarsmekanismer), blir du mentalt starkare och stärker din empatiförmåga.

Om det låter svårt med att utveckla sin empatiförmåga, kan du alltid börja med ett enkelt steg: Att vara snäll.

Kolla på klippet nedan som ett bevis på att empatin är medfödd:

September 9, 2022 0 kommentarer
  • 1
  • 2
  • 3
  • …
  • 8

Nya Inlägg

  • Din box är inte min
  • Du kan be om ursäkt, men barnen kommer inte att förlåta
  • Han skyddar andra kvinnor men bryter ner sin egen
  • Skugga eller Skepnad
  • Berättelsen om D och psykologin bakom ryktesspridning

Arkiv

  • 2026
  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Azita Miakhel (Frökenazita)
  • Prenumerera
  • Kontakt

Read alsox

Du kan be om ursäkt, men...

April 5, 2026

Han skyddar andra kvinnor men bryter...

March 29, 2026

Berättelsen om D och psykologin bakom...

February 24, 2026