Frökenazita
Vardagens Psykologi
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Om mig
  • Prenumerera
  • Kontakt
Tagg:

försvarsmekanismer

PsykologiSamhällskunskapSociologi

Utøya 22 juli 2011- Psykologin bakom hat

av Azita Miakhel July 22, 2023
7 minuter läs

Den 22 juli 2011 inträffade en bilbombsexplosion på Grubbegata i Oslo, följt av skottlossning mot ungdomar och vuxna på Utøya cirka två timmar senare.

Totalt omkom åtta personer i explosionen och 69 människor dödades i skjutningarna på ön. 

Terroristen var en norsk högerextrem som gav sig själv rätten att släcka så många liv.

Varför?

Därför att han var fylld av hat på grund av sina rasistiska/nazistiska/fascistiska övertygelser. 

Jag väljer medvetet att inte nämna terroristen vid namn då jag vägrar ge honom uppmärksamhet på nätet genom en tagg i min blogg. 

Hat är roten till många konflikter

Hat är roten till många konflikter människor emellan som har gett/ger förödande konsekvenser.

Här ska jag kort förklara utifrån olika psykologiska perspektiv hur hat skapas och vad hat livnär sig på.

Det är inte möjligt att förstå hela bakgrunden till varför en del individer handlar som de gör, men när vi vet de generella orsakerna, kanske kan vi förebygga att oskyldiga människor skadas.

Att ansvara för och återuppta kontrollen över egna känslor kan för en del människor vara svårt – i stället riktar de sina aggressioner utåt: 

Mot någon annan. Mot några andra. 

De hittar syndabockar för att skuldbelägga ega misslyckanden på.

De skadar andra för att tillfälligt dämpa egen ångest och få lindring inombords.

Vad är hat?

Hat är en stark negativ känsla som kan riktas mot individer, grupper eller idéer och kan ha allvarliga konsekvenser för både enskilda personer och samhället som helhet.

För att förstå varför hat uppstår måste man studera hatet utifrån flera olika psykologiska perspektiv.

Här väljer jag tre psykologiska teorier för att förklara varför människor hatar:

Det kognitiva perspektivet, det psykodynamiska perspektivet och socialinlärningsteorin.

Det kognitiva synsättet

Kognition handlar om hur vi tänker, tolkar, uppfattar och bearbetar sinnesintryck och information. 

För att lättare kunna sortera sinnesintrycken är vi som människor tvungna att gruppera händelser, situationer och människor och lägga in dessa i olika fack. 

Inom det kognitiva perspektivet kallas denna processen för kategorisering.

Våra erfarenheter skapar kognitiva scheman (små lådor i den mentala strukturen i hjärnan) i vårt tänkande och inne i de kognitiva scheman skapas det kategorier.

Kategorier kan vara människor, fåglar, bestick etc.

Kategorierna hjälper oss att sortera bland alla sinnesintryck och är nödvändiga för att vi ska förstå vår omvärld, men när vi lägger för mycket fokus på att kategorisera, uppstår det fördomar, generaliseringar och ett vi-och-dom tänkande.

När kategorier blir fördomar

Fördomar förklaras inom socialpsykologin och det kognitiva perspektivet som en felaktig och fastlåst förutfattad mening om en individ eller grupp av individer.

Fördomar är våra förutfattade åsikter om människor utifrån deras ras, social status, kön, etnicitet och klass.

Det är också att vi bildar oss en uppfattning om en person utifrån personens grupptillhörighet.

Negativa kognitiva mönster som generaliseringar, kategoriseringar och stereotyper kan bidra till bildandet av hat. 

När människor kategoriserar andra som en del av en grupp (t.ex. etnisk, religiös eller ideologisk) och sedan generaliserar negativa egenskaper till hela gruppen, kan det leda till att hat riktas mot gruppen som helhet.

Psykodynamiskt perspektiv på hat

Hat har sina rötter i aggressionsdriften och visar sig genom försvarsmekanismen förskjutning.

I den undermedvetna delen av oss lagras det detets drifter.

Aggressionsdriften är ett exempel på en drift som alla människor har inom sig.

Aggressionsdriften vill gärna göra sig påmind då och då, men vi envisas med att förneka den för att skydda den medvetna delen av oss. 

När någon gör oss arg, frustrerad eller ursinnig, vill aggressionsdriften klappa till personen (impulsen), MEN jaget talar om för aggressionsimpulsen att tänka på konsekvenserna och låta bli att slåss. 

När ilskan inte riktas mot det “riktiga objektet” händer det istället att vi tar med oss ilskan och tar ut den på någon annan oskyldig. 

Personer som är fientliga och hatiska bär inom sig stora mängder aggressivitet.

Dessa individer saknar balans mellan detets begär, jagets konsekvenstänk och överjagets etik och moral.

Ibland vet de – och oftast vet de inte att de egentligen är arga för saker de inte kunde kontrollera som barn, utan tror att det är andra människor som är problemet. 

Ilskan vill ut och där finns det olika vägar att ta.

En del väljer att förskjuta ilskan genom att ta uppmärksamheten från känslan som har skapat aggressionen då det kan vara jobbig att hantera den – och istället riktar den mot andra människor eller objekt. 

Att hata en grupp blir ett sätt att leva ut sin aggression och överleva trots sin ilska. 

Ett exempel:

Ett barn som växer upp med verbala och fysiska kränkningar och som saknar snälla/stabila förebilder, tränger bort aggressionen om kränkningarna till det undermedvetna och börjar förskjuta sin ilska genom att trycka ner, hata, skada och kränka andra människor.

Varför aggressionsimpulsen trängs undan till det undermedvetna kan förklaras med att barnet känner ambivalens till föräldern som kränker.

Å ena sidan känner barnet kärlek till föräldern som kränker men samtidigt känner barnet aggression då föräldern gör barnet illa. 

Att hata föräldern kan skapa ännu svårare känslor hos barnet och av den anledningen bortträngs aggressionsdriftens önskan till det undermedvetna och istället skapas det hos barnet olika försvarsmekanismer som ska täcka de riktiga impulserna och önskningarna.

Analyserar vi hat, handlar det om försvarsmekanismen förskjutning (som jag skrev ovan).

I ilskan finns det mycket överskottsenergi som vill ut.

Denna sortens energi är dock tillfälligt och kommer efter ett tag att mattas av och omvandlas till depression. 

Social inlärning

Enlig socialinlärningsteori kan hat också läras genom social interaktion och observation. 

Om en person växer upp i en miljö där hat och fördomar är vanliga, kan de internalisera dessa värderingar och beteenden och sedan sprida dem vidare till andra. 

Social inlärningsteorier betonar vikten av förebilder och omgivningens påverkan på hur människor formar sina attityder och beteenden.

Gruppidentitet

Människor har ett grundläggande behov av att identifiera sig med olika sociala grupper.

Gruppidentiteter kan bli mycket starka då individens behov av att tillhöra en grupp är livsnödvändigt. 

I extrema och destruktiva grupper kan det lättare uppstå masspsykos där gruppmedlemmarna gör allt för att behålla egna övertygelser.

Genom att förminska “dom andra” får individen känslor av falsk betydelse – en slags överlägsenhetskomplex.

Terroristen i Utøya

Utøyaterroristen hade mängder med hat och aggression inom sig sedan barndomen.

De ohanterade konfliktfyllda känslorna inom honom ledde till att han anslöt sig till olika högerextrema grupper och i dessa grupper fick han sitt hat förstärkt då fler än honom avskydde samma ideologier och samma grupper av människor. 

Massmördaren tog ut sin aggression på oskyldiga ungdomar på sommarlägret i Utøya vars enda önskan var att bidra till ett samhälle med ökad välfärd och gemenskap.

Ungdomarna hade samlats där för att umgås, utbyta idéer, lära sig politik och träffa jämnåriga.

De hade ingen aning om att det fanns en man därute som på grund sitt eget självhat skulle mörda dem.

Jag skriver självhat då jag tror innerligen att människor som är kapabla till att döda/skada oskyldiga drivs av ohanterade känslor av egenhat.

Individer som älskar och respekterar sig själva har sällan behov av att skada andra.

Låt oss aldrig glömma

Låt oss aldrig glömma terroristattacken på Utøya den 22 juli 2011.

Om historien har lärt oss någonting så är det att “Vi-och-dom” tänkande leder oss rakt in i förödelser.

Experter inom biologisk psykologi menar att förmågan till empati finns inom människan.

Vi föds med förmågan att knyta an till andra människor och utvecklar empatin som finns inom oss.

Vetenskapsmän har upptäckt “spegelneuroner” (Mirror neurons på engelska) som aktiveras när en människa erfar en känsla eller ser den i någon annan.

Med andra ord: empatin finns i våra gener.

Hat är däremot inlärt!

Etnicitet, ras och rasism

Videon nedan förklarar begreppen ras och rasism mer detaljerade.


Källa: Anlysen utifrån de psykologiska teorierna är min egen.

Foto: Sixteen Miles Out

July 22, 2023 0 kommentarer
PsykologiSociologi

Aggressionsdriften skapar syndabocken

av Azita Miakhel December 4, 2022
6 minuter läs

Sociologen Émile Durkheim kom på the Scapegoat Theory som på svenska skulle kunna översättas som syndabockstänkande i en grupp.

Teorin förenklad innebär att lägga egna misslyckanden, problem och frustration på en enskild individ eller grupp i syfte att boosta eget ego och få en känsla av kontroll och betydelse.

Syndabockstänkande är raka motsatsen till favorisering. Ordet syndabock används som metafor för en person som oförtjänt klandras, eller pekas ut som skyldig av en person eller en grupp.

Durkheim menade att sociala strukturer var hierarkiska där roller och status spelade stor roll för skapandet av vår identitet och självkänsla. Misslyckas individen/individer att få en hög status i en viss grupp, kan resultatet bli syndabockstänkande, skuldbeläggande och mobbning.

In-grupper och ut-grupper

Inom sociologin och socialpsykologin pratas det om in-grupper och ut-grupper. In-gruppen är samling av homogena människor som känner samhörighet med varandra.

Ut-gruppen är människor som inte är en del av majoritetsgruppen eller inte uppfattas av in-gruppen som “en av oss”. Personer från ut-gruppen stigmatiseras och upplevs som främlingen.

När skapas syndabocken?

I otrygga grupper där det finns många konflikter, råder orättvisor och där regler/regelverk saknas, blir det vanligt att hitta syndabockar för att dra bort uppmärksamheten från verkliga problem.

Vem eller vilka som blir syndabockar beror på kontext och situation. I grupper med hög grad av konformitet där oliktänkande inte får förekomma, får en person med annorlunda åsikter/värderingar lätt rollen som syndabock.

Allt problem, fientlighet och frustration från gruppen läggs då på syndabocken.

Fyra typer av scapegoating

Det finns fyra sociologiska/socialpsykologiska typer av scapegoating och jag väljer att inte översätta de fyra olika beteckningarna till svenska. Däremot kommer jag att förklara kort vad var och en innebär och ta exempel för att förtydliga scapegoatteorin.

1. One-on-one fenomen

Denna formen av scapegoating är när en individ skyller på en annan, till exempel när ett barn gör sönder ett dyrt porslin och skyller det på sitt syskon.

Ett annat exempel på one-on-one formen av scapegoating är när en person inte får löneförhöjning för att han/hon inte bidrar till organisationens utveckling, men han/hon lägger sin frustration på den kollegan som uppfattas som hot för en eventuell högre position på jobbet.

2. One-on-group fenomen

Den här formen av scapegoating förekommer när en individ beskyller en grupp för sin egen misär. Till exempel en person som förlorar sitt jobb på grund av alkoholmissbruk, skyller förlusten av sitt arbete på immigranter, tiggare och miljöaktivister.

3. Group-on-one form

Group-on-one formen av scapegoating är inget annat än det vi i dagligt tal kallar för mobbning. Det är när en grupp skyller gruppens frustration och misslyckande på en enskild individ.

Ett exempel på group-on-one formen av scapegoating är att fotbollslaget förlorar en match, men skyller förlusten på en enskild spelare.

4. Group-on-group form

Group-on-group formen av scapegoating är när en grupp bekyller en annan för alla samhällets problem. Till exempel att man vid lågkonjunktur lägger skulden på judar, muslimer, romer, migranter mm. 

Mobbning/utfrysning utifrån scapegoating

Låt mig analysera mobbning/utfrysning med hjälp av syndabocksteorin. 

Mobbning börjar med stor sannolikhet i one-on-one form där en enskild individ börjar förskjuta sin aggression på en annan enskild individ.

Mobbning kan, till exempel, starta med att en person börjar irritera sig på en annan. Vad som kan ha triggat igång förövaren är svårt att spekulera om, då mobbning skiljer sig från fall till fall.

Om personen som blir utfryst eller mobbad, säger ifrån och/eller sätter gränser, kan förövaren börja rekrytera andra medlemmar till “sitt lag”.

Förövaren fortsätter sedan strategiskt och systematiskt med ryktesspridning, lögner, förtal och snack bakom ryggen i syfte att övertyga gruppen om att det är syndabocken som är felet.

Och nu börjar det bli en group-on-one scapegoating där en hel grupp förskjuter egna frustrationer, ilska, missnöje på den där personen. Syndabocken har skapats och det är nu fritt fram att skuldbelägga henne/honom.

Hypotetiskt exempel på scapegoating:

Det är lågkonjunktur och allt har blivit dyrare – det är Azitas fel.

Jag får ingen löneförhöjning – det är Azitas fel.

Jag har fått besked om att jag är sjuk – det är Azitas fel. 

Jag mår dåligt och vet inte varför – låt mig hitta något samband där det kanske kan vara Azitas fel. Och om jag inte hittar ett samband så är det ändå Azitas fel.

Hypotetiska exemplet kanske låter komiskt, men det finns situationer där det verkligen kan gå för långt.

Lite som att slå på en boxningssäck när ilskan kokar, läggs medveten/omedveten aggression på enskild syndabock. vad som händer med den enskilda individen som blir offer för scapegoating, har jag skrivit i tidigare inlägg: MOBBNING LEDER TILL PSYKISK OHÄLSA

Durkheim + Freud = Sant?

Durkheims teori liknar Sigmund Freuds teori om försvarsmekanismer där aggressionen riktas mot en enskild person som en förskjutning.

I det undermedvetna finns det detets drifter. Aggressionsdriften är ett exempel på en drift. Aggressionsdriften vill gärna göra sig påmind då och då, men vi envisas med att förneka den för att skydda den medvetna delen av oss. 

När någon gör oss arg, frustrerad eller ursinnig, vill aggressionsdriften klappa till personen (impulsen) MEN jaget talar om för aggressionsimpulsen att tänka på konsekvenserna och låta bli att slåss. 

När ilskan inte riktas mot det “riktiga objektet” händer det istället att vi tar med oss ilskan och tar ut den på någon stackars oskyldig som står oss nära eller någon som inte vågar säga ifrån.

Personer som är spydiga, otrevliga och fientliga, bär inom sig stora mängder av aggressivitet. Oftast vet de inte ens att de egentligen är arga för saker de inte kunde kontrollera som barn, utan tror att det är andra människor som är problemet. 

Aggressionen måste ut och där finns det olika vägar. En väljer att förskjuta ilskan genom att ta uppmärksamheten från känslan som har skapat aggressionen då det kan vara jobbig att hantera- och rikta den mot andra människor eller objekt: Att skälla ut, skrika, mobba eller sparka på dörren.

Faran med scapegoating

Syndabockstänkande förekommer i destruktiva/dysfunktionella samhällen, organisationer och familjer som ett sätt att lägga skam och skuld på enskilda individer och grupper. Syftet blir att undvika ta tag i de rådande svårigheterna och de existerande problemen.

Syndabockstänkande må föra en grupp människor närmare varandra, men tänk på att den gruppens sammanhållning bygger på kränkningar, regelbrott och i viss mån lagbrott.

Historiskt har scapegoating orsakat enormt lidande i mänskligheten. Massmord (andra världskriget), förakt, folkmord och diskriminering är några följder av syndabockstänkandet.

Slutord

Där det förekommer syndabockstänkande, finns det varken jämlikhet, rättvisa eller respekt för grundläggande mänskliga rättigheter.

En person som blir mobbad drabbas med stor sannolikhet av psykisk ohälsa och hamnar i självskadetankar och självskadebeteende.

Föreställ dig till exempel att du spenderar drygt åtta timmar av varje dag på en plats där du systematiskt blir utfryst, mobbad och psykisk kränkt.

Hur många skulle kunna klara av det?

Slutligen tänk på att mobbningen försvinner inte om syndabocken försvinner. Så länge gruppens normer, värden och värderingar inte ändras och den strukturella mobbningen inte upphör (genom lagar och regler) kommer det att födas nya scapegoatar.

Titta gärna på klippen nedan som förklarar faran med scapegoating.

The ugly psychology behind scapegoating
December 4, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Försvarsmekanismer – förskjutning

av Azita Miakhel February 23, 2022
3 minuter läs

Och så kommer jag tillbaka till den ljuva psykoanalytiska teorin med Sigmund Freud igen. I detta inlägg kommer jag att ge en bild av hur psyket fungerar utifrån det psykodynamiska perspektivet för att sedan gå in i försvarsmekanismer och specifik försvarsmekanismen förskjutning.

Triangeln nedan skapade jag för att enklare förklara hur Freud föreställde sig människans psyke. Denna modell är en utveckling av Freuds första personlighetsmodell: detet, jaget och överjaget.

Modellförklaring

Enligt Freud finns det tre olika delar i vårt psyke: det medvetna, det förmedvetna och det undermedvetna.

Det medvetna: Information vi använder till vardags till exempel vad jag åt till frukost, var jag bor, vad jag gjorde idag eller igår. Den sortens Information som jag minns och kan plocka fram utan att tänka.

Det förmedvetna: Här lagras information som jag inte använder dagligen men kan gräva fram när jag vill minnas något; till exempel vad min lärare i 5:an hette eller vilken gata jag bodde på när jag var barn. Har man upplevt trauman som barn, kan det vara riktigt svårt att komma ihåg händelser från barndomen.

Det undermedvetna: Här hamnar allt som jag inte vill kännas vid: trauman, rädslor, aggressionen, impulser, drömmar, önskningar, lusten och fantasier. Även detets begär skjuts undan här.

Försvarsmekanismen förskjutning

Som du ser på bilden, finns det censur mellan det medvetna och det förmedvetna och mellan det undermedvetna och det förmedvetna. Här formas våra försvarsmekanismer som försöker skydda oss mot ångest och som försöker att inte låta det undermedvetnas information bli tillgänglig.

Det kan upplevas som smärtsam för psyket om vi blev varse om våra riktiga känslor, begär och impulser.

Det finns mängder med försvarsmekanismer hos oss, men jag vill fokusera på försvarsmekanismen förskjutning, då jag anser att förskjutning kan verkligen förstöra relationer individer emellan.

I det undermedvetna finns det detets drifter. Aggressionsdriften är ett exempel på en drift. Aggressionsdriften vill gärna göra sig påmind då och då, men vi envisas med att förneka den för att skydda den medvetna delen av oss.

När någon gör oss arg, frustrerad eller vansinne, vill aggressionsdriften klappa till personen (impulsen) MEN jaget talar om för aggressionsimpulsen att tänka på konsekvenserna och låta bli att slåss.

När vi inte riktar vår ilska mot det “riktiga objektet” händer det istället är att vi tar med oss den ilskan, och tar ut den på någon stackars oskyldig som står oss nära eller någon som inte vågar säga ifrån.

Psykoanalysen skulle påstå att den som använder förskjutning alltför ofta, har många obearbetade aggressionsproblematik från barndomen.

All ilska som man har känt som barn som till exempel när föräldrarna var för stränga, eller när man blev retad eller mobbad, all den ilskan är lagrad i den undermedvetna delen av oss.

Personer som är spydiga, otrevliga och fientliga, bär inom sig stora mängder av aggressivitet. Oftast vet de inte ens att de egentligen är arga för saker de inte kunde kontrollera som barn, utan tror att det är andra människor som är problemet.

Bitterness is like cancer. It eats upon the host. But anger is like fire. It burns it all clean.

Maya Angelou

Förskjutning kan skada de som står oss närmast. Det är viktigt att stanna upp när ilskan vill ta över och reflektera över följande frågor:

  • Är jag verkligen arg på den här personen eller kan min aggression ha annan orsak?
  • Är det snällt att skälla ut mina barn, mina elever, min partner eller min mamma, när jag egentligen vill reparera någonting som är djupt inrotad inom mig?
  • Överreagerar jag eller är jag verkligen arg på den här personen?
  • Är jag arg på riktigt eller är det okontrollerade barndomsupplevelser som tar över just nu?

Aggression och ilska kan resultera i förödande konsekvenser. Det du säger när du är arg, kanske ger detet tillfällig njutning, men när den intensiva känslan har avtagit, kan det vara omöjligt att reparera skadorna man har förorsakat.

Du kan titta på min YouTube video om jagets försvarsmekanismer där jag förklarar ett antal försvarsmekanismer:

February 23, 2022 0 kommentarer
Psykologi

Dom påstår att ilska är ett val

av Azita Miakhel January 10, 2022
3 minuter läs

Ilska kan lämna kroppen och själen matt och det kan ta lång tid innan man blir sin riktiga jag igen. Att uttrycka sin ilska ger negativa konsekvenser. Att inte uttrycka sin ilska kan leda till självskadebeteende och annan psykisk ohälsa. Så vad ska vi göra?

Låt mig först berätta om vad ilska är för någonting för att sedan ge några tips på anger management.  

Vad är ilska och varför finns den?

Ilska räknas som en av våra grundläggande känslor. Ilska och aggression finns i den primitiva delen av vår hjärna: amygdala. Det som händer när vi blir arga, är att kroppen förbereder sig för kamp-eller-flykt (de flesta negativa känslor aktiverar kamp-eller-flykt reaktionen) och vi hamnar i överlevnadskamp. 

Hjärnans sätt att skydda sig mot yttre hot är att agera med ilska för att skrämma iväg “fienden”. Adrenalinet som vid ilska flödar i musklerna gör att hjärtat pumpar blod snabbare och man andas kortare och häftigare. Det är också adrenalinet som gör att rösten höjs och vi skriker på personen som har gjort oss arga. 

Det som triggar igång ilska hos en person, har inte samma effekt hos en annan. Det finns situationer som kan göra det lättare för en person att bli arg som trötthet, stress och hunger, men utöver det kan graden av ilska och det som utlöser ilska, skilja sig från person till person. 

Anger management

Man kan inte bli av med ilska för gott. För mycket press på sig själv om att inte bli arg, kan leda till självilska och självskadebeteende, då man riktar aggressionen mot sig själv.

Några tips på anger management:

Att bli mogen är att kontrollera sin ilska. Det innebär inte att man inte längre blir arg, utan att man låter inte ilskan kontrollera oss. Aggressionen är en drift och har en överlevnadsfunktion. Målet bör inte vara att bli kvitt ilska för gott, utan lära sig att hantera den mer konstruktivt. Några tips från experter inom området anger management:

  1. Se din aggression som ett tåg som tar fart och åker snabbare och snabbare. För att få kontroll över din sinnesstämning behöver du sakta ner tåget. Agera inte direkt på ilskan, låt den landa en stund tills du kan tänka klart igen. Tåget ska stanna vid stationen för tåget behöver vila.
  2. Undvik att ta beslut när du är arg. Det blir aldrig bra och skadar mest dig själv. En storm passerar alltid, men en del förödelse går tyvärr inte att reparera.
  3. Apropå titeln på inlägget tänker jag såhär: Ja ilska kan (ibland inte alltid) vara ett val. Om du lugnar ner dig i ett argument, men väljer att fortsätta bråka dagen efter, då har du väl valt att bli arg igen, eller hur?
  4. Vid stressfyllda situationer försökt att ta kontroll över din andning. Andas genom magen är ett tips från experter inom anger management. När kontroll över andningen tas, kan kontroll över resten av kroppen/psyket bli lättare.

Ännu fler tips

Det är nog lättare sagt än gjort, men försök att undvika situationer och personer som gör dig arg. När någon försöker provocera dig medvetet, förstå att det är manipulation. Låt dig inte hamna i fällan. 

Jag känner personer som säger elaka saker, ger pikar och kommentarer i syfte att provocera fram en ilsken reaktion hos mottagaren. Ärligt talat kan det vara svårt att inte bli arg i situationer där vi medveten blir kränkta, men försök att sätta dina gränser tydligt och markera att du inte accepterar ett respektlöst bemötande.

Jag är full medveten om att finns människor som kan göra oss arga bara genom att uppenbara sig, men försök att hålla dig borta från dessa individer så långt du kan. Lyckliga människor varken kränker eller trycker ner andra. Skulle du falla offer för negativ särbehandling, ta till konstuktiva metoder för att hjälpa dig själv och andra som är i liknanade situation.

Elakhet grundar sig i osäkerhet och dold aggression hos förövaren. Elaka kommentarer, intriger, skvaller, förtal och utfrysning är inget annat än förskjutning och projicering. Ta det med andra ord inte personligt.

Läs också inlägget om “Ta inte din aggression på mig“

January 10, 2022 0 kommentarer

Nya Inlägg

  • Han satte på högtalarna så kompisarna kunde skratta
  • Vill du bli sedd? Håll käften
  • Inte din mamma
  • När hatet tar över – ryktesspridning och desinformation
  • En skam för Barnkonventionen

Arkiv

  • 2025
  • 2024
  • 2023
  • 2022
  • 2021
  • Twitter
  • Instagram
  • Linkedin
  • Youtube
  • Tiktok

Copyright © 2023 Frokenazita.com. Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av denna webbplats får reproduceras utan tillstånd.

Frökenazita
  • Psykologi
  • Samhällskunskap
  • Sociologi
  • Dikter
  • Om mig
  • Prenumerera
  • Kontakt