Årsarkiv

2022

Existentiell PsykologiPsykologi

Får jag skriva ditt nyårslöfte?

av Azita Miakhel
7 minuter läs

Säger du nej (kan själv!) så är det bara att läsa något annat, annars ge mig en chans så övertygar jag varför jag är rätt person att skriva ditt nyårslöfte.

Jag är trots allt skolfröken.

Personligen har jag lite svårt med att upprätta nyårslöfte. Och helt ärligt har jag svårt för löften överhuvudtaget. Det borde heta nyårsprogression eller nyårs-få-se-hur-jag-lyckas-löftet.

Att lova känns så absolut och jag vill hellre leva i processen. Känns tryggare liksom.

Varje år upprepas hysterin kring det nya året. Som om livet saknar stress och måste kryddas med mer press på vad vi bör åstadkomma under det nya året.

Skynda! Nu jäklar … nu gäller det. Nytt år – ny jag. Nytt år – starkare jag. Nytt år – smalare jag. Beach 2023 here we come!

De flesta nyårslöften handlar om att jobba på det yttre. Att få en snyggare kropp – smalare midja, finare muskler så du ser bra ut i badkläderna på sommaren.

Om ditt nyårslöfte är att gymma och bli snyggare fysiskt läs förra årets blogginlägg om GRIT.

Läs detta inlägg bara om du vill prioritera din psykiska hälsa nästa år och alla år framöver.

Om jag får skriva löftet

Inför 2023 vill jag att ditt nyårslöfte ska handla om din psykiska hälsa. Starkare mental hälsa ger en kedja av positiva effekter på övriga områden av livet.

Ångestrelaterade sjukdomar ökar i samhället. Depression, utmattningssyndrom (utbrändhet) och insomnia är bara några exempel på psykiska besvär som fler och fler drabbas av.

Och det är inte bara vuxna som mår dåligt, men också barn och ungdomar. Läs mer om ökningen av psykisk ohälsa bland barn här.

För att bryta generationens förbannelse (med ökande psykisk ohälsa), måste vi vuxna arbeta med vår egen mentala hälsa först.

Flyger man och det blir nödlandning måste den vuxne sätta på sig sin egen mask först. På liknande sätt behöver vuxna ta hand om sig själva så vi kan ta hand om våra barn och ungdomar på bästa sättet.

Att uppnå framgång, få bättre disciplin och förverkliga våra drömmar, härstammar från ett starkt psyke. Inre tillfredsställelse och lugn är ovärderlig.

Det är vid uppbrottstillstånd som individen märker att ingenting är viktigare än den egna hälsan.

Vad ska du liksom göra med alla pengar i världen om du inte ens kan ta dig till någon affär för att handla?

Se över miljön du vistas i

Jag har under 2022 skrivit flera inlägg om vikten av en trygg, stimulerande miljö för vår personlig utveckling.

Titta runt och studera vilka individer du är omringad av i ditt vardagliga liv. Motiverar de dig? Inspirerar de dig? Älskar de dig villkorslös? Får du stöd och hjälp när du behöver det?

En av större anledningarna till psykisk ohälsa är svårigheten att uttrycka våra behov och känslor. Att systematiskt ignoreras och inte bli sedd/hörd kan i det långa loppet leda till traumatisering.

När svårigheter uppstår i vardagen behöver vi bearbeta problemet med hjälp av människorna i vår omedelbara närhet.

Grunden i att kunna fungera som människa är att vi känner oss trygga i våra relationer. Och trygghet skapas när de runtom oss visar förståelse, empati och inlevelse.

För att må bra, behöver våra känslor valideras och respekteras. Den som blir osynlig av omgivningen, bryts med stor sannolikhet ner mentalt!

När vi försöker uttrycka oss, men blir försummade, förskjuts våra behov ned i det undermedvetna och bildar en (stor) klump av självtvivel.

Konsekvensen av självtvivel blir sedan att vi drar oss undan för att prata om viktiga saker och isolerar oss hellre än att visa oss sårabara/svaga.

Som en tryckkokare blir det sedan svårare att hålla allt inom sig (luften måste bort). Antingen exploderar vi till följd av den överfulla innehållet eller vänds allting inåt och vi blir sjuka (t ex självskadebeteende, depression och utbrändhet).

Perfektion omväxlas med frihet

Vi lever i en värld där vi lär oss att perfektion är status quo för befrielse och frihet. Aldrig tidigare har vi haft ett samhälle där perfektionismen har varit så eftersträvansvärd som det är nu.

Vi tror när vi har den perfekta kroppen, perfekta jobbet de perfekta ungarna att vi blir lyckliga.

Men vad samhället inte berättar är att perfekt betyder mer stress. Perfektion leder till ångest och frustration.

Regelmässig önskan om perfektion kan resultera i psykisk ohälsa som tex ångestproblematik, tvångstankar/tvångshandlingar samt nedstämdhet och depression.

Nästa år – dra ner på pressen av att vara perfekt.

Bekväm i det obekväma – utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologins fader, Erik Eriksons analys av människans åtta åldrar ger oss en inblick i svårigheterna att acceptera förändringar.

Erikson menade att vi tar oss igenom åtta utvecklingsfaser i livet. Han kallade övergången från en utvecklingsfas till nästa för “krislösning”.

Krislösningen är en sorts konflikt som uppstår inom individen under varje utvecklingsstadium som han/hon måste lösa för att kunna gå vidare till nästa stadium med sund psykisk hälsa.

Ett exempel:

Vid utvecklingsfas nummer två när barnet ska bli blöjfri uppstår det en kris inom barnet. Det bekväma med att utföra sina behov i blöjan kommer i konflikt med omgivningens krav om att använda pottan.

Övergången mellan det bekväma och obekväma skapar en kris inom barnet som måste bemästras. Att ge upp det bekväma resulterar i utveckling där barnet utvecklar tillit till sin egna förmåga.

Ett barn som går länge med blöja och som inte tränas på att bli självständig får svårare med självkänslan senare i livet.

Varför jag tar exemplet med barns potträning här beror på att jag vill uppmärksamma människans ovilja till förändring.

Daglig negativitet kan bli en (o-) vana. Det obekväma blir bekvämt. Vi håller fast vid destruktivitet då vi är rädda för det okända – det obekväma.

Utveckling sker när vi vågar lämna vårt comfort zone och accepterar faktumet att misslyckande är en del av livet.

År 2023 våga lite mer. Att vara rädd för förändringar är normalt, men att leva i ständig rädsla tar bort livets glädje och skapar ångest.

Anknytningen eller kärlek

Om skillnaden mellan anknytning och kärlek har jag tidigare skrivit om. Ibland händer det att vi förväxlar kärlek med anknytning.

När en relation kommer spontan, och du mår bra av relationen, så vet du att det är rätt.

Tvinga därmed inte fram någonting under 2023.

Ibland är det okej att ge upp

Att kämpa för en sak som du tror på ger livet mening, men att ständig kämpa i motvind resulterar i psykisk ohälsa.

Det är inte optimalt att ta två steg framåt och knuffas tolv steg tillbaka. År 2023 bestäm dig för att lämna situationer och människor som inte bidrar till din personliga utveckling.

Jag tänker att hellre ensam än omringad av folk som stjäl vår innersta gnista och ljus. Det finns miljarder människor på jorden – du hittar säkert några du vibbar autentiskt med.

Bara våga att bryta de destruktiva relationerna.

Mindsetet

Ditt värde finns i att du är en människa. Det låter inte så lyxigt jag vet, men så är det. Du duger – därför att du är en livslevande varelse.

Jobbet, utbildningen, statusen är redskap som underlättar livet, men det är inte hela livet.

Spendera tid på det som ger energi och mening i tillvaron. Tiden är det mest värdefulla vi har. Slösa inte tiden på situationer och människor som inte vill dig väl.

År 2023 ge mer tid åt din passion och det du gillar att göra.

Småsaker ger livet mening

Psykisk (o) hälsa uppstår i vardagen. Hur kul är det att leva i misär varje dag och bara vänta på att få åka två veckor utomlands på semestern?

Om jag fick skriva ditt nyårslöfte, skulle jag vilja att du under 2023 checkade av punkterna på listan nedan:

  • Hjälp någon utan att vilja ha någonting tillbaka. Bara sådär utan någon baktanke.
  • Var uppmärksam på vad som kommer till dig naturligt. Det enkla är det mest värdefulla.
  • Titta uppåt. Ja upp med huvudet och titta livet takt in i ögonen. Som Charlie Chaplin uttryckte det: “Hur ska du se några stjärnor om du ständigt tittar ner?”. God självkänsla är nyckeln till framgång.
  • Var vaksam på hur din energinivå förändras när du befinner dig nära olika personer. Människor som dränerar dig på energi genom ältande och negativitet – håll dig borta från dem. Går det inte att bryta, lär dig strategier för att negativiteten inte tränger sig in i din själ.
  • Meditera en stund dagligen. Andas in och andas ut och stirra bara. Om du tänker “Oj va tråkigt” då är du sannolikt en sådan som behöver meditationen mest.
  • Pausa innan du agerar. Känn neutral när du inte kan känna lycka. Ta tag i snöbollen innan det blir lavin av den.
  • Börja där du är och med det du har.
  • Känn dina känslor men tänk på att känslor är feedback. Överanalyserande kan resultera i depression eller nedstämdhet. Ventilera dina tankar med en psykolog/terapeut om övertänkandet begränsar livet.

Slutord

Nu är ditt nyårslöfte färdigskrivet så varsågod.

Det är snart dags att välkomna det nya året med allt vad det har att erbjuda.

Gott nytt år från fröken Azita <3

0 kommentarer
Psykologi

Trauma kan skapas av vardagliga händelser

av Azita Miakhel
5 minuter läs

När vi pratar om trauma, tänker vi oftast på svåra erfarenheter av psykiska övergrepp som lämnar djupa sår. Trauma anses uppkomma till följd av svåra psykiska-/fysiska övergrepp.

Jag har under några dagar tänkt på om trauma också kan skapas av negativa händelser i vardagen? Alltså att vi får i oss småportioner av problem varje dag och efter en period säger det Boom! och du blir liksom paralyserad (traumatiserad?).

Häng med så ska vi djupdyka i vad trauma är:

Vad är trauma?

Trauma betyder en allvarlig psykisk skada eller chock som orsakas av en händelse eller en upplevelse som är mycket oroande eller skrämmande.

En traumatisk händelse kan vara något som en olycka, en katastrof, ett våldtäkt, en krigshändelse, eller andra plötsliga och våldsamma händelser.

Människor som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att bearbeta den och kan lida av olika symtom som minnesförlust (minnesluckor), ångestproblematik, depression, fysiska besvär och sömnstörningar.

Hur visar sig trama hos individen?

Här är några vanliga symtom som kan uppstå efter en traumatisk händelse:

  • Känslomässiga reaktioner på trauma: Sorg, aggressivitet, skuldkänslor, oro och ångest är vanliga reaktioner efter en traumatisk händelse. Man kan också känna sig desorganiserad, förvirrad eller känna sig låst.
  • Fysiska reaktioner: Personer som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att sova, kan få huvudvärk, svettas eller känna sig illamående. De kan också ha hjärtklappning, andnöd eller andra fysiska reaktioner som kan likna panikattacker.
  • Minnesreaktioner på trauma: Människor som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att minnas vad som hände. De kan också ha mardrömmar eller flashbacks, dvs de kan uppleva som om händelsen händer på nytt.
  • Förändringar i beteende: Individer som har varit med om en traumatisk händelse kan ha svårt att återgå till sina vanliga aktiviteter och kan ha svårt att fokusera eller koncentrera sig. De kan också känna sig avstängda från andra människor eller ha svårt att uttrycka sina känslor.

Kan långvarig stress leda till trauma?

Ja, långvarig stress kan leda till trauma. Stress är en normal reaktion på utmaningar och pressande situationer och kan förbättra prestation och öka koncentrationen.

Men om stressen blir för långvarig och omöjlig att hantera kan den leda till psykisk ohälsa och trauma.

Långvarig stress kan orsakas av olika faktorer, till exempel en pressande arbetsmiljö, ett svårt förhållande, social isolering eller ekonomiska problem.

Människor som utsätts för långvarig stress kan känna sig utmattade, ha svårt att sova, få magproblem och ha svårt att koncentrera sig.

De kan också känna sig oroliga, deprimerade eller rastlösa.Om långvarig stress inte hanteras kan det leda till mer allvarliga psykiska hälsoproblem som depression, ångeststörningar (GAD) och posttraumatisk stressyndrom (PTSD).

Du kan läsa mer om stress här.

Kan mobbning leda till trauma?

I mina senaste blogginlägg har jag analyserat de psykologiska/fysiologiska effekterna av utfrysning, mobbning och syndabockstänkande hos den drabbade.

Här vill jag uppmärksamma ännu en fara med mobbningen: att den skapar trauma hos personen som har blivit utsatt.

Med andra ord: Ja, mobbning kan leda till trauma.

Vad är mobbning?

Mobbning innebär att en person eller en grupp personer utsätter en annan person för kränkande och skadliga handlingar, och det kan ha en starkt negativ inverkan på den som utsätts för mobbningen.

Människor som har varit utsatta för mobbning kan lida av en mängd olika symtom, inklusive ångest, depression, sömnproblem och självskadebeteende.

En person som har varit utsatt för långvarig mobbning kan också utveckla posttraumatisk stressyndrom (PTSD), en psykisk störning som kan uppstå efter en traumatisk händelse.

Symtom på PTSD kan innebära flashbacks, mardrömmar och ångest (Läs mer).

Det är vanligt att samtliga/flera av de symtom på trauma som jag beskrev ovan också förekommer hos personer som blir mobbade.

Slutsats

Vi må ha olika gener och fysiska förutsättningar, men miljön runtomkring oss har en avgörande roll för vårt välmående.

Tänk dig små bebisar. De kan varken prata eller lösa matematiska problem och de är i stort behov av omvårdnad, kärlek och uppmärksamhet. Utan omvårdnad överlever inte människobarn.

När bebisen sedan växer upp, börjar socialiseringsprocessen där människor runtomkring henne trycker på med alla sociala regler, normer och förväntningar.

Tänk nu att barnet börjar skolan och några andra barn får för sig att mobba hen.

Ditt glada barn börjar nu tappa sin gnista och du känner knappt igen honom/henne efter en period. Barnet blir tystlåten, tillbakadragen, trött och lättirriterad.

Mobbningen kommer med stor sannolikhet att bidra till psykisk ohälsa hos barnet om inte det sätts in hjälp och resurser i god tid.

Och den vuxne

Tänk nu vidare att vara i en miljö där du blir verbalt kränkt nästan dagligen. Där du inte får vara en del av gemenskapen och får en hel grupp människor emot dig.

Tänk dig känslan av att vara maktlös och sakna kontroll över din vardag. Du blir mer och mer tystlåten, dimmar ditt ljus och till slut vet du knappt vem du är.

Tänk dig att du varken känner samhörighet eller delaktighet. Du är annorlunda i en miljö med hög grad av konformitet – och annorlunda är inte bra.

Du blir felet du blir syndabocken.

Vår identitet är inget annat än andras förväntningar på våra roller och därmed är det vanligt att långvarig utfrysning/mobbning resulterar i identitetskris hos den drabbade.

Vem brukade jag vara och hur hamnade jag här?

Trauma är inget annat än psykets respons på svåra händelser. Dagliga erfarenheter och upplevelser kan stärka/motivera oss eller så kan de knäcka oss.

I ett flocksamhälle med enorm socialkontroll, är människans frihet begränsad.

Hjälp en individ om du har den möjligheten.

Var snäll. Det kostar absolut ingenting. Visa empati och värme. Var någons hopp om att godheten fortfarande finns.

TikTok

Följ gärna mig på TikTok där jag envist driver kampanjen om en antimobbningslag.

0 kommentarer
PsykologiSociologi

Psykologiska effekter hos syndabocken

av Azita Miakhel
5 minuter läs

I förra blogginlägget skrev jag om Scapegoatteorin (syndabocktänkande i en grupp) där jag analyserade mobbning utifrån de fyra sociologiska/socialpsykologiska typerna av scapegoating.

I den här artikeln fördjupar jag mig kring de psykologiska effekterna av syndabockstänkande hos individen som blir syndabocken (Läs: Aggressionsdriften skapar syndabocken).

Den sociologiska/socialpsykologiska teorin om scapegoating förenklad innebär att en person eller en grupp lägger egna misslyckanden, aggression, problem och frustration på en enskild individ eller grupp i syfte att boosta eget ego och få en känsla av kontroll och betydelse.

Psykologiska effekter hos syndabocken

Trauma

Förställ dig att du får ständigt uppleva att du är felet och utan dig skulle allt vara bra. Hur skulle det kännas? En person som blir offer för scapegoating kan bli traumatiserad till följd av systematiskt hat, hot och kränkningar.

Personen kan utveckla känslor av misslyckande och känna sig ovärdig, betydelselös och oälskad (Scapegoat, the weight of other people’s guilt). 

Att bli kränkt blir det normala

En person som har fått syndabocksrollen av en grupp börjar tro att det är normalt att bli förringad, kränkt och åsidosatt. 

Personen kan få svårt att i framtiden reagera på dysfunktionella kontext och situationer då han/hon blir van vid kränkande behandling. Personen nöjer sig med det minimala och strävar inte efter något bättre.

Med andra ord motivationen och drivkraften påverkas negativt.

Svårigheter med att sätta gränser

Syndabocken kan få svårt med att sätta gränser i syfte att skydda sig mot framtida angrepp och liknande. En person som blir utsatt för utfrysning, mobbning och/eller blir gruppens syndabock, får sin självkänsla ordentlig skadad.

Önskan om gillande kan gå så långt att personen börjar sätta andras behov framför sina egna och kan få svårt med att säga nej.

Risken att bli utnyttjad blir därmed större hos en syndabock än hos en person som har visats i tryggare miljöer.

Posttraumatisk stressyndrom (PTSD)

Posttraumatisk stressyndrom kopplas oftast till svåra upplevelser där individen har fått uppleva starka mentala påfrestningar.

Posttraumatisk stressyndrom kopplas oftast till krig och övergrepp, men syndromet kan också drabba personer som har blivit mobbade under en tid.

De vanligaste symtomen på PTSD hos syndabocken är mardrömmar, svårigheter att koncentrera sig och att vara lättretad/lättirriterad.

Posttraumatisk stressyndrom förenklad innebär att mentala bilder av traumatiska upplevelser kan dyka upp när som helst och försvåra livet för den traumadrabbade.

Det är vanligt att gruppens syndabock får mentala bilder eller blir påmind om elaka kommentarer och gliringar som personen har blivit utsatt för. 

En minnesbild eller ihågkommande av en situation kan (även långt senare) väcka ångest och känslor av obehag hos syndabocken vilket i sin tur påverkar personens vardag negativt.

Självskadebeteende och självsabotage

Andra människors beteenden och handlingar påverkar vårt humör, vårt förhållningssätt och våra beteenden.

Vi speglar oss i andras uppfattningar om oss och skapar en bild av vår egen person. Inom socialpsykologin heter principen för “Spegeljaget”. 

Personer som faller offer för scapegoating kan uppleva stark aggression, men de vänder frustrationen och ilskan mot sig själva (då de har svårt med att sätta gränser).

Syndabocken ger sig själv stryk genom självdestruktiva tankar och beteenden, överanalyserande och självisolering.

Att missbruka obefogade skam-/skuldkänslor är ett exempel på självsabotage. Andra exempel är självnedvärdering och tvivel på sin egen förmåga och potential. 

Syndabockens skadade självkänsla blir hans/hennes självuppfyllande profetia när möjligheter dyker upp. Att inte tro på sig själv leder t ex till att personen inte söker den tjänsten, går inte den utbildningen, dejtar inte den personen.

En negativ kedja av erfarenheter och tankar tar över personens psyke där det kan bli svårt att frigöra sig och leva livet till fullo. 

Nedsättning av kognitiva förmågor

Vår hjärna klarar av en viss mängd information. Vår perception tar in mängder med intryck utifrån, men hjärnans kapacitet att fokusera på saker är begränsad.

Individen som blir syndabocken i en grupp kan vara så upptagen med att övertänka, att hans/hennes hjärna inte orkar med sitt vanliga jobb, dvs planera, fatta beslut, strukturera upp vardagen och lösa problem.

Psykosomatiska symtom

Psykosomatiskt innebär att fysiska symtom orsakas av mentala sinnestillstånd (t ex att du spyr eftersom du är stressad).

Personer som har blivit syndabockar, upplever oftast svår ångest. Ångesten i sin tur kan sätta sig i olika kroppsdelar.

Psykiskt kan personen få symtom som:

  • Oro
  • Ångest
  • Nervositet
  • Stress
  • Rädsla
  • Känslor av hopplöshet

Fysiskt kan personen känna symtom av:

  • Trötthet
  • Spänningar i nacke och muskler
  • Illamående
  • Yrsel
  • Huvudvärk/ledvärk
  • Hjärtklappningar

Slutreflektion

Vi människor har ett grundläggande behov av trygghet. För att vi ska växa och utvecklas bör miljön vi befinner oss i, vara lugn och säker.

Det spelar ingen roll hur starkt psyke en person har, om miljön runtomkring honom/henne är destruktiv, kommer individen med stor sannolikhet att knäckas.

Låt mig illustrera med ett exempel: 

Du köper två krukor med orkidéblommor. Den ena krukan ställer du inomhus och tar väl hand om den. Du vattnar blomman regelbundet, är mån om hur mycket solljus den ska få och hur varmt det ska vara inne för att blomman ska må bra.

Den andra orkidéblomman ställer du på altanen mitt under vintern. Det är minusgrader ute och vädret är inte alls anpassad för en orkidé.

Du varken vattnar blomman på altanen eller har planer på att ta in den. Vad tror du händer med den blomman? Den kanske överlever i några dagar, men efter ett tag vissnar den.

Detsamma gäller människor. Vi växer när vi är trygga. Vi utvecklas när vi får gemenskap, kärlek, respekt och omtanke. Vi blir starka när vi får beröm, stöd och empati. 

Mobbning, utfrysning och syndabockstänkande förstör den starkaste av oss. Var därmed snäll mot dina medmänniskor. Att vara elak är ett val. Att vara snäll är också ett val. Hoppas du väljer att vara snäll.

Videon nedan är så bra att jag länkar till den igen:

0 kommentarer
PsykologiSociologi

Aggressionsdriften skapar syndabocken

av Azita Miakhel
6 minuter läs

Sociologen Émile Durkheim kom på the Scapegoat Theory som på svenska skulle kunna översättas som syndabockstänkande i en grupp.

Teorin förenklad innebär att lägga egna misslyckanden, problem och frustration på en enskild individ eller grupp i syfte att boosta eget ego och få en känsla av kontroll och betydelse.

Syndabockstänkande är raka motsatsen till favorisering. Ordet syndabock används som metafor för en person som oförtjänt klandras, eller pekas ut som skyldig av en person eller en grupp.

Durkheim menade att sociala strukturer var hierarkiska där roller och status spelade stor roll för skapandet av vår identitet och självkänsla. Misslyckas individen/individer att få en hög status i en viss grupp, kan resultatet bli syndabockstänkande, skuldbeläggande och mobbning.

In-grupper och ut-grupper

Inom sociologin och socialpsykologin pratas det om in-grupper och ut-grupper. In-gruppen är samling av homogena människor som känner samhörighet med varandra.

Ut-gruppen är människor som inte är en del av majoritetsgruppen eller inte uppfattas av in-gruppen som “en av oss”. Personer från ut-gruppen stigmatiseras och upplevs som främlingen.

När skapas syndabocken?

I otrygga grupper där det finns många konflikter, råder orättvisor och där regler/regelverk saknas, blir det vanligt att hitta syndabockar för att dra bort uppmärksamheten från verkliga problem.

Vem eller vilka som blir syndabockar beror på kontext och situation. I grupper med hög grad av konformitet där oliktänkande inte får förekomma, får en person med annorlunda åsikter/värderingar lätt rollen som syndabock.

Allt problem, fientlighet och frustration från gruppen läggs då på syndabocken.

Fyra typer av scapegoating

Det finns fyra sociologiska/socialpsykologiska typer av scapegoating och jag väljer att inte översätta de fyra olika beteckningarna till svenska. Däremot kommer jag att förklara kort vad var och en innebär och ta exempel för att förtydliga scapegoatteorin.

1. One-on-one fenomen

Denna formen av scapegoating är när en individ skyller på en annan, till exempel när ett barn gör sönder ett dyrt porslin och skyller det på sitt syskon.

Ett annat exempel på one-on-one formen av scapegoating är när en person inte får löneförhöjning för att han/hon inte bidrar till organisationens utveckling, men han/hon lägger sin frustration på den kollegan som uppfattas som hot för en eventuell högre position på jobbet.

2. One-on-group fenomen

Den här formen av scapegoating förekommer när en individ beskyller en grupp för sin egen misär. Till exempel en person som förlorar sitt jobb på grund av alkoholmissbruk, skyller förlusten av sitt arbete på immigranter, tiggare och miljöaktivister.

3. Group-on-one form

Group-on-one formen av scapegoating är inget annat än det vi i dagligt tal kallar för mobbning. Det är när en grupp skyller gruppens frustration och misslyckande på en enskild individ.

Ett exempel på group-on-one formen av scapegoating är att fotbollslaget förlorar en match, men skyller förlusten på en enskild spelare.

4. Group-on-group form

Group-on-group formen av scapegoating är när en grupp bekyller en annan för alla samhällets problem. Till exempel att man vid lågkonjunktur lägger skulden på judar, muslimer, romer, migranter mm. 

Mobbning/utfrysning utifrån scapegoating

Låt mig analysera mobbning/utfrysning med hjälp av syndabocksteorin. 

Mobbning börjar med stor sannolikhet i one-on-one form där en enskild individ börjar förskjuta sin aggression på en annan enskild individ.

Mobbning kan, till exempel, starta med att en person börjar irritera sig på en annan. Vad som kan ha triggat igång förövaren är svårt att spekulera om, då mobbning skiljer sig från fall till fall.

Om personen som blir utfryst eller mobbad, säger ifrån och/eller sätter gränser, kan förövaren börja rekrytera andra medlemmar till “sitt lag”.

Förövaren fortsätter sedan strategiskt och systematiskt med ryktesspridning, lögner, förtal och snack bakom ryggen i syfte att övertyga gruppen om att det är syndabocken som är felet.

Och nu börjar det bli en group-on-one scapegoating där en hel grupp förskjuter egna frustrationer, ilska, missnöje på den där personen. Syndabocken har skapats och det är nu fritt fram att skuldbelägga henne/honom.

Hypotetiskt exempel på scapegoating:

Det är lågkonjunktur och allt har blivit dyrare – det är Azitas fel.

Jag får ingen löneförhöjning – det är Azitas fel.

Jag har fått besked om att jag är sjuk – det är Azitas fel. 

Jag mår dåligt och vet inte varför – låt mig hitta något samband där det kanske kan vara Azitas fel. Och om jag inte hittar ett samband så är det ändå Azitas fel.

Hypotetiska exemplet kanske låter komiskt, men det finns situationer där det verkligen kan gå för långt.

Lite som att slå på en boxningssäck när ilskan kokar, läggs medveten/omedveten aggression på enskild syndabock. vad som händer med den enskilda individen som blir offer för scapegoating, har jag skrivit i tidigare inlägg: MOBBNING LEDER TILL PSYKISK OHÄLSA

Durkheim + Freud = Sant?

Durkheims teori liknar Sigmund Freuds teori om försvarsmekanismer där aggressionen riktas mot en enskild person som en förskjutning.

I det undermedvetna finns det detets drifter. Aggressionsdriften är ett exempel på en drift. Aggressionsdriften vill gärna göra sig påmind då och då, men vi envisas med att förneka den för att skydda den medvetna delen av oss. 

När någon gör oss arg, frustrerad eller ursinnig, vill aggressionsdriften klappa till personen (impulsen) MEN jaget talar om för aggressionsimpulsen att tänka på konsekvenserna och låta bli att slåss. 

När ilskan inte riktas mot det “riktiga objektet” händer det istället att vi tar med oss ilskan och tar ut den på någon stackars oskyldig som står oss nära eller någon som inte vågar säga ifrån.

Personer som är spydiga, otrevliga och fientliga, bär inom sig stora mängder av aggressivitet. Oftast vet de inte ens att de egentligen är arga för saker de inte kunde kontrollera som barn, utan tror att det är andra människor som är problemet. 

Aggressionen måste ut och där finns det olika vägar. En väljer att förskjuta ilskan genom att ta uppmärksamheten från känslan som har skapat aggressionen då det kan vara jobbig att hantera- och rikta den mot andra människor eller objekt: Att skälla ut, skrika, mobba eller sparka på dörren.

Faran med scapegoating

Syndabockstänkande förekommer i destruktiva/dysfunktionella samhällen, organisationer och familjer som ett sätt att lägga skam och skuld på enskilda individer och grupper. Syftet blir att undvika ta tag i de rådande svårigheterna och de existerande problemen.

Syndabockstänkande må föra en grupp människor närmare varandra, men tänk på att den gruppens sammanhållning bygger på kränkningar, regelbrott och i viss mån lagbrott.

Historiskt har scapegoating orsakat enormt lidande i mänskligheten. Massmord (andra världskriget), förakt, folkmord och diskriminering är några följder av syndabockstänkandet.

Slutord

Där det förekommer syndabockstänkande, finns det varken jämlikhet, rättvisa eller respekt för grundläggande mänskliga rättigheter.

En person som blir mobbad drabbas med stor sannolikhet av psykisk ohälsa och hamnar i självskadetankar och självskadebeteende.

Föreställ dig till exempel att du spenderar drygt åtta timmar av varje dag på en plats där du systematiskt blir utfryst, mobbad och psykisk kränkt.

Hur många skulle kunna klara av det?

Slutligen tänk på att mobbningen försvinner inte om syndabocken försvinner. Så länge gruppens normer, värden och värderingar inte ändras och den strukturella mobbningen inte upphör (genom lagar och regler) kommer det att födas nya scapegoatar.

Titta gärna på klippen nedan som förklarar faran med scapegoating.

The ugly psychology behind scapegoating
0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskapSociologi

Fem anledningar till antimobbningslag

av Azita Miakhel
5 minuter läs

Förra veckan skrev jag till en riksdagsledamot om min vision att mobbning bland vuxna på arbetsplatser ska bli olaglig/alternativt att det görs korrigeringar i diskrimineringslagen som ska ge medborgarna bättre skydd mot mobbning och utfrysning.

Jag fick faktiskt ett svar av ledamoten och blev glad över att personen som är upptagen tog sig tid att återkoppla. Svaret var icke-värderande och väldigt artigt.

Min ambition är att så en liten frö hos våra politiker och hoppas på att den frön växer sig till en lag, eller eventuellt ett tillägg till diskrimineringslagen.

Diskrimineringslagen sammanfattad:

Vad som anses som diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Förenklat är diskriminering att någon missgynnas eller kränks.

Missgynnandet eller kränkningen ska ha sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Det är en trygghet att vi har diskrimineringslag som ger minoriteter visst skydd. Det som jag däremot saknar i lagen är ett tillägg om utfrysning, mobbning och kränkande särbehandling som inte grundar sig I någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

En person kan vara etnisk svensk, vara heterosexuell, ung, frisk och ändå bli mobbad/utfryst på en arbetsplats.

Det händer alltför ofta att personer som är drivande (visionärer), ambitiösa, högpresterande och framåt, blir offer för trakasserier, social exkludering och mobbning.

Att bevisa?

Nu kanske du tänker: det är svårt att bevisa mobbning/utfrysning så hur ska man göra det brottsligt? Låt mig ge ett exempel och göra en jämförelse med samtyckeslagen:

Första juli 2018 fick vi samtyckeslagen som bygger den svenska sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex ska vara frivilligt.

Innan lagen blev till, fanns det oro för att det skulle för offret vara svårt att bevisa att hen har utsatts för brott, men efter att lagen blev till, fick vi starkare skydd och större frihet över våra kroppar.

Som samhällskunskapslärare går jag igenom samtyckeslagen med mina ungdomar och vi brukar ha workshops om lagen där vi diskuterar/förklarar den.

En person som blir drabbad av sexualbrott gör en anmälan hos polisen och rättsprocessen börjar därifrån.

Tänk om …

Jag ska skriva om ett påhittat scenario för att nyansera en idé. Bara visa tålamod och läs till slutet.

Tänk: En person blir offer för ett sexualbrott och gör en anmälan hos polisen, men polisen skriver inte ens anmälan då brottet kan vara svårtbevisat.

Förställ dig att polisen som skriver din anmälan ger dig indikationer på att du borde ha haft anständigare kläder på dig. Du kan ju inte gå runt på natten och se slampig ut. Du fiskar efter att bli utsatt.

Offret får höra att ärendet är svårtbevisat och därmed ingen idé att göra en anmälan.

Visst går det inte ens att föreställa sig ett sådant scenario i Sverige? Vi blir tagna på större allvar än så.

Min poäng: I fallet mobbning och utfrysning på arbetsplatser råder oftast principen som jag beskrev ovan.

När en person blir drabbad, blir hon/han lätt ifrågasatt. Hur kan du bevisa det?

Borde personen skriva ner varje gång någon använder härskartekniker på henne/honom? Borde han/hon skriva ner (fota?) varje gång han/hon inte blir medbjuden på gemensamma fester och AW? Om en/flera personer pratar bakom ryggen på en person eller sprider rykten om henne/honom ska det filmas eller tas bild på?

Undanhållande av information, subtila gester, otillåten påverkan av andras arbete, är olika former av kränkande särbehandling. Svårtbevisat? Ibland. Men bryter dessa ner en person psykiskt? Absolut!

Psykisk misshandel är också misshandel.

Någonstans måste den drabbade tas på allvar där hon/han får en rättslig prövning. En kränkning är en kränkning, oavsett om den är fysiskt eller psykologiskt. En kränkning ska alltid tas på allvar.

Mobbningen/social exkludering leder till psykisk och fysisk ohälsa. Läs gärna inlägget om “Mobbningens effekter“.

Fem anledningar till varför utfrysning/mobbning på arbetsplatser ska bli olaglig

Låt mig berätta varför jag är envis i mitt förslag om att mobbning, utfrysning och social exkludering på arbetsplatser bör bli olaglig:

1. Sjukskrivningar kostar samhället pengar

En person som blir mobbad/utfryst på sin arbetsplats kan antingen få utmattningssyndrom eller andra psykiska och fysiska besvär som begränsar personen att fortsätta arbeta. När en person blir långtidssjukskriven drabbas välfärden.

Innan sjukskrivninen arbetade personen och betalade skatt. Under sjukskrivningen blir hon/han tvungen att leva på Försäkringskassan och skattemedel. Vem vinner på det?

2. Barnen drabbas

När en förälder blir utbränd, orkar han/hon inte ta hand om sitt/sina barn. Barnen kan drabbas av psykisk ohälsa när en förälder inte är mentalt närvarande i deras liv.

Vid utbrändhet är mängden av energi begränsad hos den drabbade där enkla saker som att laga mat till sin familj eller läsa en bok för barnen kan kännas utmattande och överväldigande.

Barnen är framtiden och samhället tjänar på att uppfostra starka barn än att reparera söndriga vuxna.

3. Lag kan ge avskräckande effekt

Har vi en lag som förbjuder kränkande särbehandling, blir människor försiktiga med hur de behandlar varandra. Moralen i en grupp försvinner när de team bildar sig emot en individ. Lagen kan med andra ord få oss att respektera varandra i högre grad.

Samhället tjänar på det.

4. Effektivisering gynnar samhället

Arbetsplatser blir mer effektiva när det råder trivsel och samarbete kollegor emellan. Effektiva arbetsplatser bidrar med utveckling i samhället.

Glada människor sprider glädje.

5. Suicid

Många människor som drabbas av utfrysning/mobbning på jobbet blir suicidala och i tragiska fall begår självmord.

Att förlora unga människor drabbar inte bara en familj, men också vänner och staten. En person med god arbetsförmåga försvinner och lämnar efter sig en trasig familj.

Absolut ingen tjänar på det!

Slutord

Mobbning påverkar viktiga funktioner i individens personlighet och den mental hälsan. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon påverkar personens grundläggande känslor negativt. 

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

När effekterna är såpass allvarliga, kan vi inte förlita oss på föreskrifter, policyn och likabehandlingsplaner. Vi behöver lagstadgat skydd mot all form av mobbning.

Låt oss börja med att korrigera lagen om diskriminering så den täcker även all form av mobbning och utfrysning bland vuxna.

Längre fram i livet kan vi hittaa effektivare strategier för att förebygga mobbning bland barn och ungdomar också.

Låt oss vuxna föregå med gott exempel och jag är övertygad om att barn och ungdomar tar efter. Barn lyssnar inte alltid på vad vi säger – de gör som vi vuxna gör.

0 kommentarer
PsykologiSociologi

Ondskan bland oss – Psykologin bakom

av Azita Miakhel
4 minuter läs

För några veckor sedan pratade jag och en bekant om ondska. Min bekant tyckte att människor inte är onda, men att de kunde utföra onda handlingar.

Som psykologilärare blev det svårt för mig att ta ställning då svaret är komplext och behöver undersökas utifrån flera perspektiv så vi kan hitta nyanserna i ämnet. Ikväll är en sådan kväll då jag verkligen vill skriva om ondska.

Vad är ondska?

Definitionen av ondska enligt psykologin är att: avsiktligt skada människor psykiskt och/eller fysiskt, att förstöra (för) människor, att döda människor, att döda människors idéer, och att begå brott mot mänskligheten.

Generna och miljön

Biologen Robert Sapolsky menar att bakom ondskan finns det neurobiologiska orsaker, hormonella orsaker, kemiska orsaker och genetiska orsaker. Dessa orsaker samspelar sedan med miljön och gör människan mer/mindre ond.

Alltså för att veta varför ondskan uppstår, behöver vi studera den utifrån ett arv och miljöperspektiv.

Hur skapas en psykopat?

I dokumentären “Hur skapas en psykopat” intervjuar programledaren tidernas seriemördare i England och USA. Psykiatriker som intervjuas i dokumentären antyder att seriemördarna har en sak gemensamt: brist/skador på den gråa substansen i hjärnan.

En annan gemensam sak för psykopater är att de saknar empatiförmågan.

Psykopater brister vidare i förmågan att förstå sociala koder och tolka människors känslouttryck.

I dokumentären blir en intagen som har mördat flera personer ombedd att se bilder på människors emotioner och tolka deras ansiktsuttryck.

Mannen pekar på bilden där en kvinna ser rädd ut och säger: “Jag vet inte vad det är för känsla, men så ser dom ut innan man dödar dom“.

Philip Zimbardo

Psykologiprofessorn Philip Zimbardo gjorde studier av 19 mördares livshistoria i USA och kom fram till att brist på impulskontroll, svårigheter att orientera sig i sina känslor och en njutning av se andras lidande var några av de generella orsakerna till att fångarna hade begått ondskefulla handlingar.

Philip Zimbardo är mest känd för sitt berömda fängelseexperminet som han och hans team genomförde i Stanford.

Zimbardos experiment har blivit en film som jag personligen använder i undervisningen inom det socialpsykologiska perspektivet. Filmen heter “The Experiment” och bör ses av alla!.

Jag ska inte spoila filmen för mycket och ska bara berätta kort om delar av den:

En grupp män som inte har haft några som helst problem med aggressivitet innan, skickas till ett tomt fängelse i Stanford.

Om de lyckas vara kvar I fängelset i två veckor får var och en en check på 14000 dollar. Framme vid fängelset delas gruppen upp i två delar och får olika roller: majoriteten blir fångar och ca 8 personer blir fångvaktare.

Efter bara några dagar i fängelset, när deltagarna har intagit sina roller, börjar vistelsen bli kaotisk. Vakterna som har utsett en ledare börjar kränka fångarna … och en fånge blir utvald till gruppens syndabock.

Se filmen bara. Din bild av grupper kommer garanterat att förändras för alltid.

Andra förklaringar till ondska

Andra psykologiska förklaringa till ondska är:

  • Dåliga gener – Dålig impulskontroll och svårigheter att känna empati.
  • Personlighetsdrag – Till exempel narcissism och psykopati
  • Beteendemönster – De som utför ondskefulla handlingar upprepar beteendet systematiskt.
  • Svåra barndomsupplevelser – Trauma i barndomen kan leda till ouppklarade aggressioner som projiceras på andra.

Evil is knowing better but doing the worse.

– Irving Sarnoff

Egenvinning

Studerar vi mäktiga ledare i historien som har åsamkat mest lidande i mänskligheten, har de en sak gemensamt: önskan om makt. 

Att skada andra psykiskt/fysiskt är för många ett sätt att känna sig mäktig och viktig. Känslan av det egna jaget kan vara så svag hos personen att hon/han väljer bästa tänkbara metoder för att skada andra.

Varför? – För att känna makt.

Konformitet

Du kan läsa mer om konformitet i mina tidigare inlägg eftersom jag har skrivit om ämnet flera gånger tidigare.

En kortare förklaring utifrån konformitet skulle kunna vara att ondskan fortsätter finnas när andra blundar för den. Det krävs mod att stå emot orättvisor och det är betydligt lättare att följa strömmen.

Vi tillåter ondskan att stärka dina rötter bland oss, när vi ser på men inget gör.

Läs mer om konformitet: Hur fria är vi?

Förskjutning

Om förskjutning har jag också skrivit innan. Alla människor känner aggressivitet i någon grad/form, men vissa förskjuter ilskan på andra genom våld, mobbning, utfrysning och social exkludering.

Barndomens traumatiska upplevelser gör en del människor ilskna och aggressiva. De söker den borttappade barndomens kontroll i människor som är svagare än dem och skadar dessa psykiskt och fysiskt.

Slutord

Tillbaka till reflektionen jag hade med min bekant. Är människor onda eller gör de bara onda handlingar? Mitt svar på den frågan är att: Ondskan finns och kommer alltid att finnas i mänskligheten.

Utan att gå in i detaljer så har jag tyvärr bevittnat ondskan själv. Ingen rolig upplevelse.

Det går inte att eliminera ondskan helt, men om du och jag står upp för vad vi etisk tror vara rätt, kanske gör vi en insats för mänskligheten.

Om du och jag blundar, sparar vår röst och låter “någon annan” ta hand om orättvisor, blir inte världen bättre för dig, mig och våra barn.

Jag är fortfarande så naiv att jag vill tro att godheten övervinner ondskan.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Ett autentiskt liv börjar här och nu

av Azita Miakhel
5 minuter läs

Det här inlägget tog lite längre tid att skriva än mina andra artiklar. Kanske beror det på skrivkramp? Kanske för att ämnet är tungt? Eller kanske för att jag analyserar utifrån olika teorier för att hitta nyanserna och fastnar i de olika perspektiven?

Jag vet inte. Hur som helst hoppas jag att artikeln blev bra och att DU tycker om den.

Varför må dåligt när vi har det så bra?

Jag har tidigare skrivit om den existentiella frågan: Varför må dåligt när vi har det så bra? – och tänkte fördjupa mig i ämnet igen.

Frågan är svårbesvarad, men nödvändigt att reflektera över. Alldeles för många människor lider av psykisk ohälsa i ett modernt och välutvecklat samhälle.

Vad som får oss att må dåligt kan skilja sig från person till person, men det finns en del generella orsaker som kan vara grogrund för frustration och nedstämdhet på en övergripande plan.

Här listar jag några av dessa. 

När vi jämför

En generell orsak till psykisk ohälsa och nedstämdhet kan vara den ständiga jämförelsen med andra. Vi tror att andras liv är bättre än vårt eget och att alla andra är mycket lyckligare än oss.

Samhället (och sociala medier) skriver manuset till våra liv och ger oss förslag på hur lycka bör se ut.

Ett exempel:

Jag har styrketränat i ett antal år och blir stolt över mig själv om jag lyfter 90kg i Sumo marklyft. Någon som jag känner på gymmet kanske ser 90kg i marklyft som ett stort skämt och kanske småhånar min stora prestation.

Anta nu att jag nöjer mig med mina 90kg och känner tacksamhet över min nya PR. Jag blir stolt över mig själv och blir glad (Duktig Azita).

Om jag däremot tänker: “90kg … big deal? Den unga tjejen lyfter 120!” (Loser liksom) – blir jag garanterat ledsen och nedstämd.

De som jämför sina liv med andra, blir aldrig riktigt nöjda med livet de lever. Man tänker: om jag hade den där kroppen, om jag hade hennes man, om jag hade många miljoner, om jag hade bott i hennes villa – skulle jag också vara lycklig.

Avundsjuka

Avundsjuka är en grundorsak till psykisk ohälsa. Om du medvetet förstör en annan människas liv därför att du är rädd för hans/hennes potential och vill konkurrera ut honom/henne (kosta vad det kostar), blir du övertygad inte lyckligare själv.

Skulle vi använda den energin som avundsjuka förbrukar till något kreativt, skulle vi bli mycket gladare.

Avundsjuka förstör våra relationer och leder till bitterhet.

Läs inlägget om: DEN JOBBIGA KÄNSLAN AV AVUNDSJUKA

Att vara autentisk

Nummer tre på listan är att vara autentisk, dvs att vara ärlig mot sig själv och mot andra. Att vara positiv är viktigt, men det ska inte gå till överdrift. De som förnekar sina negativa känslor och skäms för att visa sig sårbara, mår dåligt i tysthet när ingen ser på. 

Livet är fullt av hinder och problem. Det är genom problemlösning som vi upplever mening i tillvaron. Du får hemskt gärna göra positiva tolkningar av händelser i ditt liv, men förneka inte dina jobbigare känslor när de väl uppstår.

Även obehagliga känslor är en del av oss. Att förneka dessa är som att förneka en del av oss själva.

Vi må vara våra olika roller, men ingen kan bära en mask 24/7. Det är okej att vara sig själv.

Rädsla för obehagliga känslor

En del känslor kan upplevas som skrämmande så som rädsla, ångest, frustration och ilska. Vi lär oss tidigt att trycka ner våra negativa emotioner för att inte visa oss svaga och sårbara.

Känslor är feedback. Det är helt okej att känna dåliga känslor som nedstämdhet, ilska, frustration och obehag.

Jobbiga känslor är nödvändiga för vårt emotionella liv och psykologisk utveckling. Det viktiga är att ha förmågan att ge uttryck för sina negativa känslor på ett sunt/konstruktivt sätt.

Till exempel att bli arg är fullt normalt, men att slå någon eller kränka någon för att man är arg, är inte rätt/moraliskt.

Vi behöver hållbara strategier för att konstruktivt känna/hantera de jobbiga känslorna. Om våra jobbiga känslor går över styr, är det bara att ta ett steg tillbaka och låta sig själv komma i balans igen.

Känslor är vår bästa mentor. Lyssnar vi in vad dessa har att säga kan vi utveckla vårt välmående och bli psykisk starkare.

Att alltid ha rätt

En person som måste ha sista ordet och gör allt för att få sin vilja igenom, brister oftast i empati och förståelse av andras känslor.

Prestige är att vara prestigelös. Ödmjukhet framför kaxighet.

Att ständigt hävda sig och ha svar på alla livets frågor, dödar andras intresse för oss och ökar risken för att vi blir ensamma och isolerade.

När vi lär oss att se nyanserna i olika människor och situationer, blir det lättare att ta rationella beslut. Så våga erkänna fel och brister. Vi är trots allt bara människor.

Pengar, popularitet och framgång

Att mäta framgång med materiella ting kan garanterat få oss att må dåligt. Coco Chanel väskan definierar inte ens personlighet, inte heller hur många miljoner ett hus kostar. 

Att mäta lycka genom pengar kan distrahera oss från det som egentligen är viktig. Människans habegär slutar aldrig (Läs: Sätt en prislapp på den). Ju mer vi har, desto mera vill vi ha.

Den som har lärt sig att njuta av det enkla i livet, kan anpassa sig till olika situationer (även tuffare tider).

Det finns många berättelser om olyckliga livsöden där personer som hade allt, har avslutat sina liv. Läs bara om artisten Aviciis död. Han var ung, vacker, känd och rik.

En hemsk tragedi.

Slutord

Många människor passerar förbi oss under vår livstid, men de som får plats långt in i vår själ är de som har varit autentiska, genuina och snälla. 

En person som betedde sig elakt minns man med ångest, men de som kom in i våra liv med goda intentioner, minns man med kärlek och värme.

Att leva ett autentiskt liv är att bry sig om varandra. Att vara snäll, empatisk och hjälpsam mot andra, får oss själva må bra.

Det är genom våra relationer som meningen med livet skapas. Det är när vi gör en insats för mänskligheten som vi hittar oss själva.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

När kroppen bromsar – Om utbrändhet

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Utbrändhet vars kliniska beteckning är “utmattningssyndrom“, är ett tillstånd av fysiska och emotionella symtom som uppkommer efter en lång period av stress och överansträngning.

Vid utbrändhet drabbas hjärnans viktiga funktioner så som: minne, perception, problemlösningsförmåga och planeringsförmpåga.

Symtom på utmattningssyndrom/utbrändhet

De psykologiska symtomen på utbrändhet är följande:

  • Nedstämdhet
  • Oro
  • Kognitiv nedsättning
  • Sömnstörningar
  • Yrsel
  • Ångest
  • Irritation
  • Trötthet/utmattning
  • Vakna flera gånger på natten
  • Känslor av uppgivenhet och hopplöshet

De vanligaste kroppsliga symtom på utbrändhet:

  • Smärta i nacken och muskler
  • Huvudvärk
  • Orolig mage
  • Bröstsmärtor
  • Hjärtklappningar
  • Ont i leder

Utbrändhet kan delas in i tre faser:

1.Första stadiet

I den första fasen av utbrändhet upplever den drabbade psykosomatiska besvär som påminner om stressreaktion, men som kan upplevas som intensivare.

Man kan få minnesluckor, eller får svårare att sova och upplever viss trötthet som inte försvinner efter vila.

2. Den akuta fasen

Vid fas två bryter sjukdomen ut. Den kan komma som en panikångestattack som efteråt lämnar kroppen tom på energi med en obehaglig trötthet till följd.

Under fas två känner den drabbade sig utmattad, orklös, omotiverad och nedstämd. Under den här fasen kan det bli aktuellt med sjukskrivning.

3. Återhämtningsfasen

Återhämtningsfasen är individuell och återhämtningen kan ta olika lång tid beroende på hur man är som person.

Hos personer med bättre coping strategier för stress, kan kortare viloperioder räcka, medan för andra behövs längre tid innan man tillfrisknar helt.

Tre typer av utbrändhet

Det finns många faktorer som ligger bakom utbrändhet, men nedan skriver jag om de tre vanligaste subgrupperna av utbrändhet:

Utbrändhet på grund av överbelastning

Den här typen av utbrändhet drabbar extrem ambitiösa individer som riskerar sin hälsa för att uppnå framgång. Dessa individer överarbetar sig och har inte tid för återkoppling, återupphämtning och sina hobbies.

Det är den där kompisen som aldrig hinner träffas då han/hon är alltid upptagen med jobbet.

Utbrändhet på grund av understimulering

Tecken på understimulerad utbrändhet är att inte känna sig uppskattad, uppleva sina dagliga rutiner som tråkiga och/eller sakna möjlighet till nylärning och utveckling på sitt jobb.

Individer som hamnar i den här sortens utmattning har förlorat sin passion för det dagliga arbetet och känner sig oengagerade, omotiverade, trötta med brist på engagemang.

Den försummade utbrändheten

Den här subgruppen av utbrändhet drabbar personer som känner sig hjälplösa i sitt arbete och upplever att de inte kan kontrollera sin psykosociala arbetsmiljö.

Vi människor vill gärna ha ett visst inflytande över vår tillvaro och bristen på den individuella friheten kan resultera i psykisk ohälsa.

Orsakerna bakom utbrändhet

Det är svårt att konkret ange orsakerna bakom utbrändhet, då människans hjärna är komplex och upplevelsen av när det blir “för mycket” är olika från person till person.

Det som kan upplevas som stressande för en person, kan vara stimulerande för en annan. Hos en del leder mängden av arbete till utbrändhet, medan hos andra kan bristen på stöd och gemenskap på jobbet orsaka sjukdomen.

Obalans mellan omgivningens förväntningar och individens resurser kan vara en orsak. En annan orsak kan vara individens tolkningar av olika situationer utifrån hans/hennes tidigare erfarenheter.

Personer som övertänker/överanalyserar (känslosamma personer) kan lättare hamna i utbrändhet, medan de som håller huvudet kallare, kan klara sig bättre ur livets påfrestningar.

En som får stöd av omgivningen kan klara dig undan utbrändhet, medan den som blir utanför viktiga sociala sammanhang kan drabbas av sjukdomen.

Precis som man kan analysera ångest och depression utifrån olika psykologiska perspektiv kan även utmattningssyndrom/utbrändhet analyseras utifrån olika psykologiska teorier.

Det finns med andra ord flera olika förklaringsmodeller för samma tillstånd.

Socialpsykologiskt perspektiv på utbrändhet

Jag har tidigare skrivit om socialpsykologiska termer som: spegeljaget, förväntningar och självuppfyllande profetia där jag betonar viken av andra människors roll i vårt välmående.

På platser där graden av konformitet är hög och det gäller att följa strömmen, kan gruppens medlemmar lättare drabbas av psykisk ohälsa.

När energin går åt att “fixa” miljön runtomkring istället för att uppleva trygghet i sin vardag, är det inte konstigt att en del tappar orken och insjuknar i utmattningssyndrom. Upplever en person att hen tar ett steg framåt men knuffas tre steg bakåt, blir vardagen inte särskild stimulerande.

Går det att förebygga utbrändhet?

Jag tror att det mesta går att förebygga bara man är uppmärksam på förloppet och kroppens signaler. När någon signalerar problem åter och återigen, men ingen förbättring sker, är det inte konstigt att människor blir utbrända.

Varken livet eller jobbet bör vara en kamp. Alla vi förtjänar grundtrygghet där vi blir sedda, bekräftade och uppskattade.

Tillgodoses människors behov av trygghet, kan problem som uppstår hos gruppens medlemmar löses tidigare och insatser sättas in i god tid.

0 kommentarer
PsykologiSociologi

Ca 700 000 har upplevt mobbning på jobbet

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Det mest lästa blogginlägget på min hemsida är “När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på“. Jag tänker att mobbning och utfrysning bland vuxna är omfattande, men många hellre låtsas som att problemet inte existerar än att ta tag i situationen och hitta lösningar.

Närmare 700 000 människor har upplevt mobbning på arbetsplatsen. Enligt Sveriges företagshälsor var femte svensk känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger i månaden.

Med andra ord; en av dina fem kollegor känner ångest för att gå till jobbet. Problemet är stort och nu är det dags att vakna upp och prata om det.

Jag har tidigare skrivit om mobbningens effekter på kroppen och psyket så jag går inte in på det här. Idag skriver jag om hur vi alla kan bli delaktiga i utfrysning om vi väljer passivitet.

Först en socialpsykologisk analys

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet.

Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen. Konformitet är passiv grupptryck.

Det betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Titta på klippet nedan om hur gruppmedlemmar faller för konformitet:

Social kontroll

Vi utövar social kontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppen.

Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Och den som tänker på annat sätt eller ser “annorlunda” ut eller har annan kultur/tradition, blir uppfattad som främlingen. Främlingen som inte hör hemma i gruppen, i staden eller i nationen.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats?

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Andra vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning och förtal – där förövaren och dennes pakt sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete.
  • Manipulation där förövaren använder alla verbala medel för att förstöra sitt offer för egen vinnings skull.
  • Att gruppen bestämmer sig för att gå på AW eller äta lunch tillsammans men bara en person inte blir medbjuden (ingen hade hens nummer hallå).
  • Gaslighting

Hur delaktig är du i utfrysningen?

När du sitter vid ett bord och en i sällskapet börjar snacka skit bakom ryggen på någon du känner/inte känner, blir du passiv delaktig i utfrysninen. Vidare blir du inblandad i utfrysninen om du:

  • Sitter tyst (tystnad tolkas som jag håller med),
  • Börjar följa strömmen och säger något dåligt om personen fastän hen inte gjort dig något.
  • Som ansvarig har fått information, men har valt att sopa problemet under mattan.
  • Ser och hör, men väljer att inte säga ifrån.

Slutord

När det gäller utfrysning och mobbning bland vuxna behövs det tydliga regler där det framgår noll tolerans mot mobbning och utfrysning.

Man måste skilja på vad som är en konflikt och vad som är systematisk mobbning och utfrysning.

Att bara förlita sig på att “här minsann finns det ingen mobbning” tycker jag vara godtyckligt. Där det finns människor, finns det konformitet, lydnad, önskan om inflytande och vilja att såra andra.

Värdegrunden, etiken och moralen ska ligga på en stabil bas: Nedskrivna lagar och regler!

Och tänk om …

I en perfekt Sverige är mitt hopp att en vacker dag göra all form av mobbning och utfrysning olaglig. På så sätt kanske hjälper vi människor som lider i tystnad och som hamnar i psykisk ohälsa som ångest, depression och utbrändhet.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Anhedonia – när likgiltighet tar över

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Anhedonia är ett tillstånd där individen upplever en oförmåga att känna lust och glädje. Vid anhedonia sjunker önskan om att delta i sociala aktiviteter och känslor av likgiltighet blir dominerande.

Anhedonia orsakas framförallt av depression men kan också uppkomma som en del av annan psykisk ohälsa. I en del fall har personer som har varit psykisk friska fått anhedonia utan någon särskild anledning.

Ett mysterium i sådana fall.

När en person drabbas av anhedonia slutar hon/han njuta av sina hobbies och/eller olika sociala sammanhang. Allt som var rolig innan, kan kännas som meningslöst och energikrävande.

Hos en del personer med anhedonia kan den euforiska känslan som uppstår vid förälskelse försvinna helt. Andra kan sluta njuta av samlag och annan fysisk kontakt.

En kram kan lämna personen frustrerad och ångestfylld, när en kram egentligen kan frigöra endorfiner och få oss känna värme och trygghet.

Det går att skilja mellan två typer av anhedonia:

1.Social anhedonia – när man inte vill umgås med andra människor.

2.Fysisk anhedonia – där man undviker fysisk kontakt då fysisk närhet kan upplevas ångestskapande och inte alls njutbart.

Anhedonia symtom:

  • Tillbakadragande från sociala aktiviteter
  • Oförmåga att känna lust kring aktiviteter som man tyckte var roliga innan.
  • Ingen lust till fysisk kontakt (samlag, närhet,kyssar,kramar)
  • Förlorat intresse för hobbies

Några exempel på hur anhedonia kan kännas:

Du älskade att träna, men känner ingen mening i att gå till gymmet längre.

Du älskade att läsa, men nu orkar du inte ens hålla i en bok.

Du älskade att träffa andra människor, men känner absolut ingen lust att umgås med någon.

Psykoanalytisk analys av anhedonia

Det finns flera psykologiska perspektiv som man kan analysera anhedonia utifrån och här ska jag bege mig på en analys utifrån Sigmund Freuds teori.

Besöker du bloggen ofta, vet du att jag älskar psykoanalysen och anser Freud vara psykologins Gud (och Jung anser jag vara profeten).

Låt oss prata libido:

Libido är njutningen, lusten och livsenergin. Libidot vill komma upp till ytan och leva ut sina lustar. Libidot finns i detet och där finns också impulsen, aggressionen och sexuallusten. En person som trycker undan sina drifter, sexuella impulser och önskan om att få nutning – och som har en dominerande överjag (samvete/moral) kan lättare hamna i depression och/eller få anhedonia.

Låt mig berätta mer:

De som blir skam-/skuldbelagda alltför hård, och som har levt under strikta regler (t ex religiösa övertygelser) kan få emotionella störningar och hamna i nedstämdhet. Ju oftare du får höra om att dina önskningar, drömmar, fantasier, lustar är fel fel fel, desto djupare trycker du undan lustfyllda känslor, dina drömmar och dina impulser.

Barn som uppfostras för strikt där deras impulsbeteende resulterar i bestraffning, kan få svårt att känna njutning – skulle Freud påstå.

När libidots önskningar vill komma upp till ytan, men förbjuds att göra det, skyddar försvarsmekanismen “sublimering” jaget till en början. Detta betyder att individen ägnar sig åt olika aktiviteter (som jobb eller hobbies) för att förneka detets begär.

Till en början funkar sublimeringen men efter ett tag hjälper det inte att förneka sina grundkänslor – då problemet egentligen är den undantryckta driftenergin som har hamnat i det undermedvetna.

Den kicken, glädjen man får av den sublimerade energin (så som att dränka sig i arbete eller sina hobbies) mattas så småningom av och individen hamnar i ett “likgiltigt” tillstånd. Orkar inget. Vill inget. Känner inget.

Som barn, när du kände lust, blev du skuldbelagd och bestraffad. Rädslan för att få uppleva känslor av skam – och ångesten över att bli bestraffad igen, gjorde att lustkänslorna trängdes bort till det undermedvetna.

Med andra ord: Anhedonia i vuxen ålder är en försvarsmekanism som egentligen censurerar detets drifter.

Det finns, som jag skrev ovan, många olika teorier som förklarar uppkomsten av anhedonia, men jag valde det psykoanalytiska perspektivet och skapade en egen teori utifrån den.

Titta gärna på genomgången om Sigmund Freuds teori där jag berättar om psykets uppdelning utifrån det psykoanalytiska perspektivet.

0 kommentarer