Årsarkiv

2021

Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Om social exkludering

Social exkludering och utfrysning sker oftast i två former, fysisk exkludering där offret blir helt ensam och isolerad och emotionell exkludering där en individ blir ignorerad och ges känslan av att vara oönskad. 

Utfrysning aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga.

När vi blir utfrysta från en grupp skickas det varningssignaler till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.

Vad händer med oss vid mobbning?

Stressen som aktiveras i hjärnan leder i sin tur till känslor av ångest och ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. Orsaken till att hjärnan reagerar starkt på utfrysning och mobbning är evolutionärt.

När människosläktet levde ute i det vilda var de mest skyddade om de tillhörde en grupp. Att vara med i flockar minskade risken för faror och stammedlemmarna var tryggare när de var fler.

Mobbning påverkar viktiga funktioner i vår personlighet och mental hälsa. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon, påverkar personens grundläggande känslor negativt.

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

Strong people stand up for themselves, but stronger people stand up for others. – Chris Gardner

Hur ser ett mobboffer ut?

Så vem blir offer för utfrysning och mobbning? Det finns ingen stereotyp mobboffer utan det kan hända vem som helst. Utfrysning blir vanligare om graden av konformitet i en sammanslutning är hög.

Bland vuxna är det sällan en “average” person som blir mobbad, därför att en person som smälter in i en grupp och inte gör väsen av sig, uppfattas sällan som ett hot (läs om social exkludering och mobbning)

Vuxna fryser ut den som upplevs som hot mot den egna positionen. På en arbetsplats där groupthink är vanligt och där enskilda medarbetare förväntas vara en del av den rådande normen och kulturen, riskerar den som inte delar de gemensamma normerna att bli offer för utfrysning.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats? 

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning, manipulation och förtal – där förövaren och dennes vänner sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete. Det kan handla om att lägga sig i och/eller försöka påverka personens jobb i syfte att skapa stress och frustration hos den mobbade.

Vem bär ansvaret? Om åskådareffekten

Nu tänker du kanske, varför ser folk på mobbning men ingen reagerar? Inom socialpsykologin finns det något som heter: åskådareffekten (The Bystandard effect på engelska).  

Åskådareffekten betyder förenklad att ju fler personer som bevittnar en händelse, desto färre reagerar, därför att alla tänker att någon annan måste reagera först. Man lämnar ansvaret till ”någon annan” och vill personligen inte bli involverad.

Rent rationellt kan man ju tycka att om du lyssnar på ryktesspridningen och skitsnack är du redan involverad i utfrysningen och mobbningen, eller hur?

Klippet nedan handlar om åskådareffekten. Experimentet är gjort i London och visar på hur lite folk hjälper en människa i nöd när de befinner sig i en större folkmassa:

Strategier för att motverka utfrysning:

Det är fruktansvärd jobbigt att bli utfryst och socialt exkluderad, särskilt om problemet finns på arbetsplatsen där en person behöver vistas åtta timmar av sin vardag. Men på samma sätt som det finns problem, finns det också lösningar.

Några strategier som jag personligen anser vara effektiva:

  • Regler för konsekvenser av negativ särbehandling, social utfrysning och mobbning. Den byråkratiska människan tar det skrivna ordet på större allvar och det som är nedskriven följer gruppen enklare.
  • Du som enskild individ, säg ifrån. När du hör någon snacka skit om en person du inte ens känner, lyssna inte. Säg bara att du ska bilda egen uppfattning om personen. 
  • Signalera till rätt person som är ansvarig för verksamheten.
  • Stå på dig och var förändringen du vill se i världen.
  • Se till att du har en meningsfull fritid och har vänner du kan umgås med och litar på.
  • Om du som läser är mobboffer, tänk på att mentalt friska människor mobbar inte andra. Det ursäktar absolut inte deras beteende, men det är en förklaring till beteendet.

Mobbning får aldrig, aldrig någonsin normaliseras.

“We have got to dispel this myth that bullying is just a normal rite of passage.”

— Barack Obama

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Jakten på lycka gör oss olyckliga

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Det är en kall vinterdag och solens strålar (trots kylan) inger känslor av välbehag. Ingenting särskilt har hänt, men när jag står på altanen med chokladkoppen i handen, känner jag mig levande.

Är det här lycka? – Tänker jag för mig själv. Jag Googlar på ordet lycka och får på Wikipedia fram: Lycka är en känsla av välbehag. Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses.

Wikipedia är ingen källa jag brukar rekommendera mina elever när de skriver arbeten, men idag fick den duga.

När jag var 17 år, hade jag precis fått min första mobiltelefon, en Ericsson. Den saknade Internet och man kunde bara ringa med den. Tänk lyckan när SMS funktionen skapades i telefonen något år efter. Wow liksom. Vilken lyx.

När jag tänker tillbaka på min tonårstid, blir jag tacksam över att tillgången till Internet var begränsad. Information och kunskap hittade jag på biblioteket. Ja, jag älskade sitta på Stadsbiblioteket i Göteborg och vara omringad av böcker. Den känslan och det lugnet var härligt.

Under tonårsperioden hanterade jag nedstämdhet och besvikelse på annat sätt. Om jag hade en dålig dag, var det bara att vara ledsen och hoppas på en bättre dag dagen efter.

Den möjligheten att vara i känslan har minimerats för nya generationer tack vore vår ständiga Internetuppkoppling. Dagens 17 åring som har en dålig dag, loggar in på sociala medier och ser alla lyckliga bilder och inlägg på människor. När hon då sitter i soffan och är nedstämd, blir hon ännu mera ledsen efter att ha surrfat runt bland alla “perfekta” människor.

Nu är hon inte bara nedstämd, men också full av tvivel på sig själv. Hon tänker: “jag är en loser som sitter här och inte gör något med mitt liv”. Och nu är det inte bara dubbelångest, men också känslor av nedvärdering och skam gör sig uppenbara.

Vi moderna människor behöver lära oss är att acceptera våra negativa känslor och inte anstränga oss så hård för att bli av med emotioner som vi upplever som obehagliga.

Försök till att undgå smärta, skapar mer smärta. Som Alan Watts uttryckte det: ”accepterandet av negativa erfarenheter är en positiv erfarenhet”. Detta kallas inom psykologin och filosofin för ”tvärtomregeln”. Ju mer du vill något desto mindre blir chansen att få den.

När du desperat försöker vara snygg och sexig ökar sannolikheten att du känner du dig ful och otillräcklig istället. 

Tänk om vi lärde oss att bara leva och finnas till. Oavsett vilken teori om lycka jag än har studerat, landar varenda teori i vikten av att acceptera sig själv till fullo och vara närvarande i nuet.

Att reflektera över livet behöver vi emellanåt göra, men den ständiga jakten på lycka och välbehag kan ge den motsatta effekten.

Filosofen Albert Camus förenklar den svåra, komplexa frågan om mening och lycka: “You will never be happy if you continue to search for what happiness consists of. You will never live if you are looking for the meaning of life”.

Vi undviker ”obehagliga” känslor och strävar efter lyckorus. Snabba, tidsbesparande och kvicka euforiliknande lyckokänslor, men om vi omfamnar våra jobbigare känslor, upptäcker vi att dessa fungerar som kompass i vårt vilsna liv.

  • Rädslor gör oss starkare.
  • Ångesten gör oss mer alerta och vaksamma.
  • Nedstämdhet leder till bättre uppskattning av glädje.

Nu kommer jag att låta dramatiskt, men såhär är det: Vi kommer att dö en dag.

Fokusera på rätt saker, följ den inre rösten och bry dig inte om vad andra säger. Se livet i ögonen och säg ”Bring it on. Im ready!”. Bekymmer är en del av livet.

Vårt främsta mål i livet ska inte vara att fly undan problem och svårigheter. Som talesättet lyder: ”Hur du än vänder dig så har du alltid rumpan bak.” (sorry för att jag skrev ordet rumpa).  

Var bekväm med att vara annorlunda. Det är okej att inte passa in i någon box och vara en drömmare. Dröm om en finare, mjukare, snällare värld och bidra i den mån du kan till att skapa en bättre jord åt oss.

Att vara omtänksam kostar ingenting och kan betyda mycket för någon där ute. När du söker svar på meningen med livet, men inte hittar något, sluta för ett ögonblick att fråga och bara gör en osjälvisk gärning för någon annan.

Positiva emotioner skapas genom att göra positiva handlingar. En slags självuppfyllande profetia. Le mot livet och livet kommer att le mot dig tillbaka.

Avslutar detta blogginlägg med citat av Carl Rogers:

The strongest force in our universe is not overriding power, but love.

Carl Rogers
0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

Vem tar dina beslut? – Om socialkontroll

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Förra inlägget handlade om kontrollbehov där jag främst fokuserade på den personliga önskan om kontroll. Nu tänkte jag fortsätta på samma tema, men studera den sociala kontrollen som vi utövar, försöker utöva och vill utöva på andra.

Ett kärnbegrepp inom socialpsykologin och sociologin är ordet norm. Det finns skrivna normer och det finns oskrivna normer. De skrivna normerna ser till att samhällsstrukturen fungerar. De är våra lagar, regler och styrdokument.

Om du får för dig att stjäla någons egendom, får du ta konsekvenserna. Beroende på brottets storlek och form, kan följden antingen bli fängelse eller böter. Den konsekvensen av att bryta en norm kallas för sanktion.

Förutom de skrivna normerna, finns det oskrivna normer som oavsett om de är synliga eller inte, är de införstådda i det mänskliga samspelet.

Vi förväntas följa dessa, annars så … ja annars blir det sanktioner. De följder som brytandet av en oskriven norm kan medföra är bland andra tillrättavisande, trakasserier, mobbning eller utfrysning.

Normer fungerar som ett manus för livet. Vi lär oss tidigt vad vi ska göra, säga, känna och tänka. Vi lär oss att smälta in, passa in, inte avvika och ha respekt för nummer. Ja nummer. Vi lär oss att ju fler antalet i en grupp är, desto större trovärdighet har deras ord och beslut.

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet.

Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen till att ta ett beslut. Konformitet betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Förenklad är det som att man ljuger för sig själv för att fortsätta vara en del av gruppen.

Vi använder socialkontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppenen.

Människor är olika starka och påverkas olika av den sociala kontrollen. Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Den som däremot är starkare, står för sina värderingar och åsikter och inte följer gruppens alla normer, blir utfryst, och inte längre välkommen att vara en del av en sammanslutning.

Några exempel på försök till socialkontroll:

Tyck som oss! Ät inte det där. Ät detta istället. Tro på det jag tror på. Klä dig inte för snyggt. Vem tror du att du är? Ta inte för mycket plats. Smält in. Hörs inte. Syns inte. Försök inte ens. Sluta. Nu andas du för högt.

Puff! What about just leaving me alone? – Kan man tänka.

Behovet av den sociala kontrollen är lika djupt inrotad i våra gener som det individuella kontrollbehovet. När vi levde i det vilda behövde vi stammen för vår existens.

Om alla skulle köra solo, skulle vi ha dött ut som art. Gemenskap, samarbete och tillsammanskapet har tagit oss hit, ända till våra moderna samhällen. Vi behöver varandra för att vi fortfarande är flockdjur. Att tillhöra en grupp inger känslor av trygghet och accepterande. Och det är fint med gemenskap.

Problem uppstår när vi tror att vår grupp är bättre än den andra. Vi har mer rätt än dom. Jag har mer rätt då fler tycker som mig. Fel blir det när gruppens medlemmar aktivt försöker förgöra sina oliktänkande. Inte genom fysisk styrka, men genom ryktesspridning, härskartekniker och andra passivaggressiva metoder och beteenden.

Med all respekt för massan, är det de människorna som vågade stå emot de rådande normerna som vi pratar om i våra historieböcker.

Hur hade världen sett ut om inte oliktänkande hjältar stått emot orättvisa och fel? Hur hade det till exempel sett ut i USA och resten av världen om Martin Luther King inte vågade berätta högt om sin dröm?

Våga ha visioner och drömmar. Om du befinner dig i en miljö där oliktänkande tystas ner och dina visioner håller på att försvinna bort, byt miljö. Livet är för kort för att du ska offra dina drömmar bara för att passa in i någon annans. Vi är inte andras val. Vi är våra egna val i livet.

Den här meningen har jag tatuerat på min arm:

“I am not what happened to me, I am what I choose to become.” ― Carl Gustav Jung

Det som händer med oss händer av andra människor och på grund av andra människor, men hur mycket vi låter andras makt definiera våra liv, ligger enbart i händerna på oss själva.

Som en komplettering kan du se min lektion i socialpsykologi där jag berättar om konformitet, normer och socialkontroll.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Vad kan du egentligen kontrollera?

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Kontroll är ett laddat ord. Jag tänkte börja med att definiera begreppet kontroll och gjorde en Googlesökning på ordet. Det som dök på webben var ord som: kontrollera, fjärrkontroll, kontrollorgan och arbetsmiljöverkets kontroll över arbetssituationen.

Nej Google, jag vill söka på den mänskliga viljan till kontroll. Den kontrollen som påverkar vårt beteende och skapar frustration, oro och ängslan.

Kontroll som ger en känsla av trygghet. När vi måste veta vad som kommer att hända och när livet inte blir som vi hade tänkt oss fylls vi av besvikelse och irritation. Den sortens kontroll ville jag definiera.

Låt mig berätta kort om historian bakom vårt kontrollbehov. Anledningen till att vi vill ha kontroll, har sin grund i evolutionen.

Grottmänniskan var tvungen att ha kontroll över sin omgivning. Hon var på sin vakt för att inte riskera att bli uppäten av ett starkare djur. Fenomenet som drev grottmänniskan till att tänka ”katastrof!”, med psykologiska termer heter kamp-eller-flyktreaktion (på engelska flight-or-fight).

Vårt nuvarande samhälle har förändrats sedan våra förfäder levde. Vi är mer civiliserade, vi äter med kniv och gaffel och har sammanträden och lägger upp bilder på sociala medier.

Det som däremot inte har förändrats med den moderna människan är kamp-eller-flyktreaktionen. Vi tänker fortfarande ”katastrof!”. Människans hjärna är programmerad för att göra riskanalyser och få kroppen att vara på sin vakt.

Hjärnan mår bra av att vara på alerten och tänka på det värsta som kan hända, därför att hjärnan vill hellre att du är förbered än att du tar skada och dör ut som art.

Så vad kan du egentligen kontrollera? Låt mig fråga dig detta: När det var år 2018 hade du en enda tanke på att det skulle spridas ett virus i hela världen och att du skulle lära dig ord som Covidpass, karantän och Omikron?

Tänker att du svarar nej. Ingen av oss kunde förutse det som händer idag och som har påverkat våra liv så enormt. Pandemin är ett levande exempel på att människor inte har full kontroll över det som händer i deras liv.

Många svårigheter uppstår utan att vi kan förebygga dessa. Kärleken kan ta slut, du kan bli sjuk, du träffar din själsfrände en olämplig tid, ditt barn kan råka ramla av cykeln och bryta armen. Här tänker jag: hur mycket kontroll har vi egentligen? Vad kan vi kontrollera och vad kan vi inte kontrollera?

Du kan kontrollera att arbeta effektivt i åtta timmar, men du kan inte kontrollera negativa händelser som kan komma ivägen för ditt arbete i de åtta timmarna.

Du kan kontrollera att be killen du gillar att gå på dejt med dig, men du kan inte kontrollera att han ska gilla dig tillbaka.

Du kan kontrollera att ta på ditt barn varma kläder en kall vinterdag, men du kan inte kontrollera att ditt barn blöter ner sina kläder eftersom det började ösregna.

Som du märker är det skillnad på saker vi har kontroll över och sådant som är utanför vår mänskliga förmåga. Behovet av kontroll kan leda till ängslan, frustration och ångest.

Ångestproblematiken har flera orsaker, men en uppenbar orsak är ”kontrollbehov”. Ångest är en direkt effekt av stress som hjärnan utsätts för när den upplever sig förlora kontrollen.

Ångest är ett tillstånd där du upplever att någonting viktigt är hotad och du måste göra det som finns i din makt för att förhindra problemet. Resultatet av att försöka kontrollera det som står utanför vår kontroll, blir mer stress, mer oro och mer ångest.

En negativ kedja av obehagliga tillstånd.

Några tips som har varit till hjälp för mig personligen:

  • Ta ingenting personligt. När vi tar det som händer runtomkring oss personligt, blir vi rädda och det aktiverar katastrofberedskapet i hjärnan. Ta in information, bearbeta vid behov, men försök att vara neutral och realistisk.Var ärlig mot dig själv. När du gör det lilla extra för någon eller är extra snäll, är du det för att sprida värme och kärlek eller gör du det för att vinna någonting på det i längden?
  • Släpp taget emellanåt. Ansträng dig inte hård för att få någons gillande och bekräftelse. Var i nuet och låt tiden avgöra vad resultatet blir.
  • Blir det för jobbigt och du känner stor stress, lär dig att djupandas. Gör övningar som får dig att vara mer tillgänglig i vardagen. Hur känns det när vattnet rinner igenom dina händer när du diskar?

Att arbeta med att minimera sina kontrollbehov kan vara tidskrävande, men ge positiva psykologiska resultat långsiktigt. Börja med att hitta en känsla av sammanhang (läs om KASAM) i tillvaron om du upplever dig ha ett stort kontrollbehov som påverkar ditt liv negativt.

Titta också på min YouTube lektion om stress där jag berättar om stressens skador på psyket och kroppen.

0 kommentarer
Uncategorized

Freud och det psykodynamiska perspektivet

av Azita Miakhel
0 minuter läs

Signmund Freud kallas psykologins fader och grundaren till den psykoanalytiska teorin.

Freud menar att vi människor är ständiga konflikter med delar av oss själva: detet (våra drifter, impulser, aggressioner), jaget (vår delvis rationella tänkande) och överjaget (vårt samvete och moral) söker kompromisser i nästan i allt vi gör.

Ibland är dessa tre enheter inom vårt psyke i balans, då mår vi bra, men oftast finns det en obalans mellan dessa och det medför psykisk ohälsa hos individen.

På YouTube videon nedan berättar jag utförligt om det psykodynamiska perspektivet.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Emotionell intelligens – vad är det?

av Azita Miakhel
3 minuter läs

I takt med utvecklingen i världen, utvecklas också psykologin där nya teorier och begrepp skapas för att komplettera de klassiska psykologiska teorierna. Emotionell intelligens är ingen teori, utan ett sätt att beskriva våra grundläggande mänskliga egenskaper där empati, förståelse, motivation och social kompetens är huvudaktörer.

Emotionell intelligens är förmågan att känna igen sina egna känslor och humör och vara medveten om att ens egna känslor och humör kan påverka andra. Anta att du går förbi någon du arbetar med i korridoren och personen med hela sitt kroppsspråk skickar negativa vibbar (tittar sur och arg på dig), säger inte hej och precis när era blickar ska mötas, vänder personen ansiktet och passerar raskt förbi.

Du som var på gott humör innan, fylls plötsligt av obehagskänslor och börjar känna dig småledsen. Beroende på hur känslig du är som person, kan den enda händelsen sätta igång en kedja av negativa automatiska tankar hos dig. Personer med emotionell intelligens undviker att sprida negativitet runtomkring sig.

De vet att vi är sociala varelser och i stort behov av samarbete och gemenskap. Emotionell intelligenta människor har egna ambitioner och mål i livet och ser andra människor som tillgångar hellre än konkurrentobjekt.

Empati är förmågan att förstå andra människors känslor och en stor del av emotionell intelligens. Empati kan praktiseras eller vara passiv. Praktisera innebär att när vi träffar någon vi känner och ser honom/henne vara nedstämd, tar vi oss tid att stanna upp en stund och fråga hur personen mår och om personen vill ”prata om det”. Passiv empati är att underlätta för en person som har det lite svårt, genom att vänta med sina krav och måsten.

Emotionell intelligenta människor märker snabbt om de använder sig av förskjutning och projicering. Konkret innebär det att man inte skäller ut barnen därför att man hade en dålig dag på jobbet. Emotionell intelligenta människor tänker över sina känslor innan de agerar efter dem. Till exempel reflekterar en person med emotionell intelligens över sin egen självbild innan man beter sig elak mot någon annan.

Istället för att säga ”hennes klänning var för kort” tänker man för sig själv ”Är jag för osäker för att sätta på mig en sådan klänning som henne?”. Kan anledningen till att jag stör mig på personen bero på att jag är rädd för att förlora någonting själv (arbetsuppgifter, sämre lön, en potentiell partner)?.

Citatet “Haters are your biggest fans” tolkar jag som att de som hatar på dig, är de som innerst inne vill vara som du. Emotionell intelligenta personer kan lätt lokalisera negativa vibbar och känslor (både hos sig själva och andra) och de är inte rädda för att sätta gränser.

Emotionell intelligenta människor drivs av motivation. De hittar mening i vardagen och har egna mål med livet. När motivationen finns, finns det varken tid eller intresse hos emotionell intelligenta människor att ägna tid åt drama. De använder sin dyrbara tid på att göra roliga, viktiga och meningsfulla aktiviteter istället för att spendera tiden på att göra livet surt för andra.

Emotionell intelligenta människor kan uttrycka sina känslor och de är öppna för att lyssna in andras känslor. Emotionell intelligenta människor frågar till exempel inte vad problemet är och sedan blir de arga när de får ett ärligt svar. De utforskar sina känslor utifrån flera perspektiv innan de ger sig in i känslofyllda samtal och diskussioner.

Om du har dessa egenskaper, är du en av mina favoritpersoner. Om du upplever brist i delar av det jag skriver, kan du alltid träna upp din mentala förmåga till att bli mer emotionell intelligent. Jag rekommenderar böcker inom kognitiv beteendeterapi, positiv psykologi, individuell psykologi, motivationspsykologi och personlighetspsykologi.

Bilden nedan är lånad av den engelska modellen för emotionell intelligens som jag har omgjort och översatt till svenska.

0 kommentarer
Samhällskunskap

Perspektiv på internationella relationer

av Azita Miakhel
0 minuter läs

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar och hur olika aktörer påverkar systemet. Det finns olika teorier för att förstå det internationella systemet: realism, konstruktivism, liberalism, marxism och gender teorier. Beroende på vilket perspektiv du väljer, ser du på världen utifrån just den teorin. Den här lektionen bearbetar det marxistiska och det liberalistiska perspektivets syn på internationella relationer och konflikter som kan uppstå mellan stater och inom stater.

0 kommentarer