Tagg:

socialpsykologi

Psykologi

Positiva förväntningar på “slöa” barn

av Azita Miakhel
3 minuter läs

Vi människor påverkas i hög grad av andra människors sinnesstämning, handlingar och beteenden. Spegeljaget inom det socialpsykologiska perspektivet innebär att vi speglar oss själva i andras uppfattningar om oss. Jag tittar på dig och får min egen självbild bekräftad: “Duger jag? Gör jag rätt? Är jag okej? Är jag älskvärd? Är jag duktig?“.

Din respons stärker min självbild eller försvagar den. Ju yngre vi är, desto större påverkan.

Vi påverkas av andras förväntningar. Särskild de personer som står oss nära och hjälper till att socialisera in oss i olika situationer och sammanhang, så som familjemedlemmar, vänner och lärare.

Robert Rosenthal visade 1968 med ett berömt försök hur starkt vi påverkas av våra egna och andras förväntningar. Jag gjorde ett försök att göra om Rosenthaleffekten (också kallad för Pygmalioneffekten) från den engelska versionen till en svensk version. Hoppas den blev tydlig nog:

Pygmalioneffekten innebär förenklad att: Våra handlingar gentemot andra påverkar andras uppfattningar om oss. Andras uppfattning om oss påverkar deras handlingar gentemot oss. Andras handlingar gentemot oss förstärker vår egna tro om oss själva (eller försvagar den). Vår tro om oss själva, påverkar andras tro och uppfattningar om oss.

Som i en cirkel, går det hela runt runt.


Rosenthaleffekten (Pygmalioneffekten)

Rosenthaleffekten fick sitt namn efter ett socialpsykologiskt experiment kring förväntningar som gjordes av Robert Rosenthal och hans forskarteam:

Lärare i en grundskola i Kalifornien fick veta att vissa av deras elever kunde förutses göra stora framsteg under läsåret. Lärarna hade fått ett test som de gav till eleverna och som sedan rättades på universitetet. Där plockade forskarna slumpvis fram vissa elever och sa till grundskolelärarna att just dessa skulle göra framsteg, utan att det fanns något underlag för detta.

Senare under läsåret testades skolbarnen flera gånger av forskarna. Det märkvärdiga var att de elever som lärarna trodde skulle bli duktigare också blev det!

Undrar du varför? Låt mig berätta mer: Det var lärarnas positiva förväntningar på de ”utvalda” eleverna som hade fått dem att prestera bäst i skolan.

 När lärarna hade fått “bevis” på att ett antal av deras elever var utvalda och extra duktiga, hade deras bemötande gentemot dessa elever förändrats. De utvalda eleverna hade under året fått mer undervisningstid bättre bemötande, leenden, snälla blickar och mer hjälp med undervisningen. 

Om Kalle kom försent till lektionen, kunde läraren ryta ifrån och ge honom en ordentlig utskällning. Däremot om Lisa (en av de utvalda eleverna) kom försent, nickade läraren förstående och gjorde ingen big deal av sena ankomsten.

Rosenthal effekten är ett bevis på hur omgivningens förväntningar skapar framgång om den används rätt. 

Vi skapar motivation genom förståelse, empati, hjälp och genom att bekräfta våra barn och elever.

“Life… It tends to respond to our outlook, to shape itself to meet our expectations.”

— Richard M. DeVos


Tänk nu tvärtom. När du har en stereotyp bild av vissa elever där dessa uppfattas som slöa, stökiga och omotiverade. Du tänker “Kolla på dom. Ingen idé att satsa på den här klassen. De är slöa, stökiga och omotiverade. Hårda tag ska användas i här!. Vi ska inte dalta med dom här ungarna.”.

Med detta förhållningssätt, hur tror du den här klassen utvecklas? Inte blir de effektiva, lugna och motiverade av dina negativa förväntningar. Eller?

The Pygmalion Effect – (Engelska)


Sammanfattningsvis vill jag skriva att: Dina förväntningar på andra, på dig själv och på livet, är grunden för responsen du får. Förvänta dig därför något positivt av dig själv, av andra och av livet.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSamhällskunskapSociologi

När vuxna fryser ut och andra vuxna ser på

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Om social exkludering

Social exkludering och utfrysning sker oftast i två former, fysisk exkludering där offret blir helt ensam och isolerad och emotionell exkludering där en individ blir ignorerad och ges känslan av att vara oönskad. 

Utfrysning aktiverar samma smärtområde i hjärnan som triggas när individen upplever starkt fysisk eller emotionell plåga.

När vi blir utfrysta från en grupp skickas det varningssignaler till hjärnan. Rädslan aktiverar kroppen på kamp-eller-flyktreaktion och det skickas signaler till amygdala (den mandelformade delen i hjärnan) om att vi är i fara och behöver söka skydd.

Vad händer med oss vid mobbning?

Stressen som aktiveras i hjärnan leder i sin tur till känslor av ångest och ångesten leder i sin tur till psykisk smärta. Orsaken till att hjärnan reagerar starkt på utfrysning och mobbning är evolutionärt.

När människosläktet levde ute i det vilda var de mest skyddade om de tillhörde en grupp. Att vara med i flockar minskade risken för faror och stammedlemmarna var tryggare när de var fler.

Mobbning påverkar viktiga funktioner i vår personlighet och mental hälsa. Studier har visat att enbart fem minuters utfrysning från en grupp som är av betydelse för någon, påverkar personens grundläggande känslor negativt.

Konkret påverkas individens känsla av tillhörighet, känsla av kontroll och att offret utvecklar känslor av nedstämdhet och aggressivitet. 

Strong people stand up for themselves, but stronger people stand up for others. – Chris Gardner

Hur ser ett mobboffer ut?

Så vem blir offer för utfrysning och mobbning? Det finns ingen stereotyp mobboffer utan det kan hända vem som helst. Utfrysning blir vanligare om graden av konformitet i en sammanslutning är hög.

Bland vuxna är det sällan en “average” person som blir mobbad, därför att en person som smälter in i en grupp och inte gör väsen av sig, uppfattas sällan som ett hot (läs om social exkludering och mobbning)

Vuxna fryser ut den som upplevs som hot mot den egna positionen. På en arbetsplats där groupthink är vanligt och där enskilda medarbetare förväntas vara en del av den rådande normen och kulturen, riskerar den som inte delar de gemensamma normerna att bli offer för utfrysning.

Hur märks social utfrysning på en arbetsplats? 

På 1970-talet identifierade Berit Ås, professor i socialpsykologi, fem uttryck för härskartekniker; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påföljande av skuld och skam (Ås, 1978).

När mobbning bland vuxna förekommer, är det framförallt härskarteknikerna man uppmärksammar. MEN utfrysning på en arbetsplats är inte bara härskartekniker.

Vanliga strategier som används vid utfrysning kan vara:

  • Ryktesspridning, manipulation och förtal – där förövaren och dennes vänner sprider lögner och rykten om offret och får honom/henne att framstå som ond och opålitlig.
  • Tar åt sig äran av offrets idéer – till exempel att jag berättar om en idé och personen presenterar idén som sin egen under det gemensamma mötet.
  • Påverka direkt/indirekt miljön runtomkring för att försvåra för offret att utföra sitt arbete. Det kan handla om att lägga sig i och/eller försöka påverka personens jobb i syfte att skapa stress och frustration hos den mobbade.

Vem bär ansvaret? Om åskådareffekten

Nu tänker du kanske, varför ser folk på mobbning men ingen reagerar? Inom socialpsykologin finns det något som heter: åskådareffekten (The Bystandard effect på engelska).  

Åskådareffekten betyder förenklad att ju fler personer som bevittnar en händelse, desto färre reagerar, därför att alla tänker att någon annan måste reagera först. Man lämnar ansvaret till ”någon annan” och vill personligen inte bli involverad.

Rent rationellt kan man ju tycka att om du lyssnar på ryktesspridningen och skitsnack är du redan involverad i utfrysningen och mobbningen, eller hur?

Klippet nedan handlar om åskådareffekten. Experimentet är gjort i London och visar på hur lite folk hjälper en människa i nöd när de befinner sig i en större folkmassa:

Strategier för att motverka utfrysning:

Det är fruktansvärd jobbigt att bli utfryst och socialt exkluderad, särskilt om problemet finns på arbetsplatsen där en person behöver vistas åtta timmar av sin vardag. Men på samma sätt som det finns problem, finns det också lösningar.

Några strategier som jag personligen anser vara effektiva:

  • Regler för konsekvenser av negativ särbehandling, social utfrysning och mobbning. Den byråkratiska människan tar det skrivna ordet på större allvar och det som är nedskriven följer gruppen enklare.
  • Du som enskild individ, säg ifrån. När du hör någon snacka skit om en person du inte ens känner, lyssna inte. Säg bara att du ska bilda egen uppfattning om personen. 
  • Signalera till rätt person som är ansvarig för verksamheten.
  • Stå på dig och var förändringen du vill se i världen.
  • Se till att du har en meningsfull fritid och har vänner du kan umgås med och litar på.
  • Om du som läser är mobboffer, tänk på att mentalt friska människor mobbar inte andra. Det ursäktar absolut inte deras beteende, men det är en förklaring till beteendet.

Mobbning får aldrig, aldrig någonsin normaliseras.

“We have got to dispel this myth that bullying is just a normal rite of passage.”

— Barack Obama

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

Vem tar dina beslut? – Om socialkontroll

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Förra inlägget handlade om kontrollbehov där jag främst fokuserade på den personliga önskan om kontroll. Nu tänkte jag fortsätta på samma tema, men studera den sociala kontrollen som vi utövar, försöker utöva och vill utöva på andra.

Ett kärnbegrepp inom socialpsykologin och sociologin är ordet norm. Det finns skrivna normer och det finns oskrivna normer. De skrivna normerna ser till att samhällsstrukturen fungerar. De är våra lagar, regler och styrdokument.

Om du får för dig att stjäla någons egendom, får du ta konsekvenserna. Beroende på brottets storlek och form, kan följden antingen bli fängelse eller böter. Den konsekvensen av att bryta en norm kallas för sanktion.

Förutom de skrivna normerna, finns det oskrivna normer som oavsett om de är synliga eller inte, är de införstådda i det mänskliga samspelet.

Vi förväntas följa dessa, annars så … ja annars blir det sanktioner. De följder som brytandet av en oskriven norm kan medföra är bland andra tillrättavisande, trakasserier, mobbning eller utfrysning.

Normer fungerar som ett manus för livet. Vi lär oss tidigt vad vi ska göra, säga, känna och tänka. Vi lär oss att smälta in, passa in, inte avvika och ha respekt för nummer. Ja nummer. Vi lär oss att ju fler antalet i en grupp är, desto större trovärdighet har deras ord och beslut.

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet.

Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen till att ta ett beslut. Konformitet betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Förenklad är det som att man ljuger för sig själv för att fortsätta vara en del av gruppen.

Vi använder socialkontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppenen.

Människor är olika starka och påverkas olika av den sociala kontrollen. Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Den som däremot är starkare, står för sina värderingar och åsikter och inte följer gruppens alla normer, blir utfryst, och inte längre välkommen att vara en del av en sammanslutning.

Några exempel på försök till socialkontroll:

Tyck som oss! Ät inte det där. Ät detta istället. Tro på det jag tror på. Klä dig inte för snyggt. Vem tror du att du är? Ta inte för mycket plats. Smält in. Hörs inte. Syns inte. Försök inte ens. Sluta. Nu andas du för högt.

Puff! What about just leaving me alone? – Kan man tänka.

Behovet av den sociala kontrollen är lika djupt inrotad i våra gener som det individuella kontrollbehovet. När vi levde i det vilda behövde vi stammen för vår existens.

Om alla skulle köra solo, skulle vi ha dött ut som art. Gemenskap, samarbete och tillsammanskapet har tagit oss hit, ända till våra moderna samhällen. Vi behöver varandra för att vi fortfarande är flockdjur. Att tillhöra en grupp inger känslor av trygghet och accepterande. Och det är fint med gemenskap.

Problem uppstår när vi tror att vår grupp är bättre än den andra. Vi har mer rätt än dom. Jag har mer rätt då fler tycker som mig. Fel blir det när gruppens medlemmar aktivt försöker förgöra sina oliktänkande. Inte genom fysisk styrka, men genom ryktesspridning, härskartekniker och andra passivaggressiva metoder och beteenden.

Med all respekt för massan, är det de människorna som vågade stå emot de rådande normerna som vi pratar om i våra historieböcker.

Hur hade världen sett ut om inte oliktänkande hjältar stått emot orättvisa och fel? Hur hade det till exempel sett ut i USA och resten av världen om Martin Luther King inte vågade berätta högt om sin dröm?

Våga ha visioner och drömmar. Om du befinner dig i en miljö där oliktänkande tystas ner och dina visioner håller på att försvinna bort, byt miljö. Livet är för kort för att du ska offra dina drömmar bara för att passa in i någon annans. Vi är inte andras val. Vi är våra egna val i livet.

Den här meningen har jag tatuerat på min arm:

“I am not what happened to me, I am what I choose to become.” ― Carl Gustav Jung

Det som händer med oss händer av andra människor och på grund av andra människor, men hur mycket vi låter andras makt definiera våra liv, ligger enbart i händerna på oss själva.

Som en komplettering kan du se min lektion i socialpsykologi där jag berättar om konformitet, normer och socialkontroll.

0 kommentarer