Tagg:

Social kontroll

SamhällskunskapSociologi

Nättroll och hotet mot demokratin

av Azita Miakhel
6 minuter läs

Med tanke på hatdrevet mot mig, både i verkliga livet och på sociala medier, borde jag ha gett upp för länge sedan. Men jag är av uppfattningen att om varenda en av oss som vill åstadkomma positiva förändringar i samhället ger upp, vad kommer då att hända med demokratin? 

Just därför har jag envist fortsatt kämpa. Under resan har jag haft turen att ha människor runt mig som dagligen stöttar, motiverar och hjälper mig att hålla visionen vid liv.

Ja. Visionen är tillbaka.

Jag har inte skrivit ett blogginlägg på hela sommaren eftersom jag inte har känt för det, men det ämnet jag nu vill beröra är så viktigt att jag inte kan låta bli att skriva.

Det handlar nämligen om näthat och nättroll. 

Upptäckten av trollfabriker

I maj avslöjade TV4 att Sveriges tredje största parti, Sverigedemokraterna, driver trollfabriker för att sprida högerextrem propaganda och tysta meningsmotståndare. Fram till TV4:s granskning undrade jag, liksom många andra, varför så många människor på en och samma gång kunde attackera en enda person som skrev något kritiskt om Sverigedemokraternas politik. 

En kritisk kommentar på sociala medier kunde få hundratals hån-emojis och mängder av svar som förklarade hur dum i huvudet man var för att man hade åsikter. 

När konstruktiva diskussioner snabbt omvandlas till personliga påhopp, kränkande ord och direkta trakasserier, tystnar individer snabbt. 

Jag minns mycket väl alla kommentarer jag var tvungen att radera på grund av direkta personangrepp från konton som hatade och hotade utan några som helst spärrar. 

Det hjälpte sällan att anmäla kommentarerna – hur dessa elakheter påverkade mitt psyke är svårt att skriva om. 

Kalla Faktas granskning satte med andra ord fingret på ett demokratiskt dilemma. Att ha yttrandefrihet men tvingas till tystnad på grund av öppna/dolda kränkningar av riktiga och falska konton.

En definition av trollfabriker

Jag blev så lättad när dessa tystnadsstrategier på internet fick äntligen ett namn: Trollfabriker

Men vad är en trollfabrik?

Wikipedia har en enkel och bra beskrivning av trollfabriker:

Trollfabriker finansieras ofta av stater och är en del av strategin för att påverka information. Personerna som arbetar som propagandatroll får betalt för att använda olika digitala identiteter och sprida sin uppdragsgivares åsikter på sociala medier. 

Målet är att skapa intrycket av en stark opinion i en viss fråga. Genom att vara aktiva på sociala medier och andra plattformar utger sig medlemmarna i trollfabrikerna för att vara vanliga privatpersoner. Till skillnad från vanliga internettroll brukar skribenter i trollfabriker inte vara provokativa, utan de strävar snarare efter att framstå som trovärdiga personer.

Att identifiera ett troll på nätet

Efter att ha varit engagerad i samhällsdebatten i ett par år och öppet skrivit tankar och åsikter på olika sociala medieplattformar, har jag fått utstå en hel del skit (ursäkta språket) i vardagen.

Att människor trakasserar andra på nätet kan bero på psykisk ohälsa hos personen som står för trakasserierna, men även grupptryck och känslan av att tillhöra en grupp kan få enskilda individer att förminska andra.

Hat riktat mot mig kommer till 99 procent från högerextrema, populister och rasister, oavsett kön och ålder på trollen.

Jag har observerat och studerat gemensamma nämnare för internettroll under en period och en översikt presenterar jag nedan. 

Vilka kännetecken ett internettroll har kan man läsa om på flera webbplatser som skriver psykologiskt eller källkritiskt innehåll.

Här kommer en sammanställning av beskrivningen av nättroll som jag hoppas kan få fler att öppna ögonen för dessa då ingen av oss vill bli hjärntvättade eller manipulerade.

Vanliga kännetecken för troll på nätet 

Personangrepp och hån – Trollar använder ofta personliga angrepp, hån, eller förolämpningar för att såra eller förminska andra i diskussioner.

Desinformation och upprepning – Troll kan sprida falsk eller missvisande information för att vilseleda eller manipulera andra användare.

Avledande taktik – De kan avsiktligt avleda diskussioner från ämnet för att skapa förvirring eller förstöra samtal. Whataboutism.

CAPS LOCK och utropstecken (!) – Användning av stora bokstäver och överdrivna skiljetecken kan vara ett sätt att dra uppmärksamhet till sina inlägg och framstå som mer aggressiva.

Anonymitet och falska identiteter – Troll använder ofta anonyma eller falska konton för att dölja sin verkliga identitet och undvika konsekvenser.

Sarkasm och ironi – Användning av sarkasm och ironi för att förlöjliga andra eller deras åsikter är en vanlig strategi.

Gaslighting – Troll kan försöka få andra att tvivla på sin egen uppfattning eller verklighetsuppfattning genom manipulativa och förnekande kommentarer.

Störning av gemenskaper – Deras mål kan vara att förstöra sammanhållningen och trivseln i onlinegemenskaper genom att skapa konflikt och osämja.

Önskan om uppmärksamhet – Många troll agerar för att få uppmärksamhet, och de njuter av den uppståndelse de orsakar.

Är nättroll fara för demokratin?

Ja nättroll kan vara ett stort problem för demokratin på flera sätt. För det första sprider de desinformation och konspirationsteorier, vilket innebär att de sprider falska nyheter och felaktig information. Detta lurar folk och förstör möjligheten till en faktabaserad, objektiv och nyanserad diskussion. 

Särskilt under val är det farligt, eftersom folk kan fatta sina beslut baserat på felaktiga uppgifter. 

Nättroll kan underminera förtroendet för viktiga institutioner, som media, rättsväsendet och myndigheter, genom att sprida lögner. Detta gör att människor börjar tvivla på sådant som är sant och viktigt, vilket kan leda till att samhället splittras och det blir svårare att samarbeta.

Grupper ställs mot varandra och jakten på syndabockar tar fart, när trollfabriker sprider propaganda. Enkla lösningar på svåra samhällsproblem presenteras och den källkritiska förmågan hos människor minskar. 

Trollen bidrar till att skapa mer polarisering då hen älskar att skapa konflikter och trycka på folks känsliga punkter, vilket gör att människor blir mer extrema i sina åsikter. Detta gör det svårare att ha konstruktiva samtal och komma överens om lösningar på problem.

De kan också försöka påverka val och politiska processer genom att sprida lögner om kandidater och partier. 

Det är ett direkt hot mot den demokratiska processen, eftersom det hindrar folk från att göra informerade val. Nättroll skrämmer människor från att delta i offentliga diskussioner genom trakasserier och hot. Detta tystar kritiska röster och begränsar det fria utbytet av idéer, vilket är en grundsten i demokratin.

Genom att störa och avleda diskussioner förstör nättrollen möjligheten till meningsfulla debatter.

Sammanfattningsvis: Trollarna är farliga för demokratin eftersom de sprider falsk information, skapar polarisering, minskar förtroendet för viktiga institutioner och hindrar folk från att uttrycka sina åsikter fritt. 

Det är viktigt att vi blir medvetna om detta och gör vad vi kan för att motverka deras negativa påverkan.

Avslutning

TV4 avslöjandet om trollfabrikerna har gett mig en klarare bild av hur nättroll arbetar och hur de kan skada demokratin genom att tysta kritiska röster och sprida desinformation. Det är mycket viktigt att vi fortsätter kämpa mot dessa taktiker och skyddar vår rätt att fritt uttrycka våra åsikter utan rädsla för trakasserier, kränkningar, hot och hat.

Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen är den svenska demokratins grundstenar och borde fortsatt vara heliga instrument för samhällets konstruktion och funktion. Dock har vi även skyldigheter i en demokrati. Din rätt att yttra dig (i tal och skrift) bör inte innebära psykisk belastning för en annan. 

Ryktesspridning på internet (läs mer här) är ett problem som direkt kan skada den drabbade. Samhället ska och bör agera när exremistgrupper sluter samman i privata chattgrupper i syfte att förstöra samhällsgemenskapen och samhällets viktiga institutioner. 

Att hitta balans mellan att värna om det fria ordet och skydda individers psykiska hälsa, kan absolut vara svårt. Men det borde finnas vägar dit?

Eller?

____________

Jag har korrigerat texten och dess grammatik med hjälp av AI

0 kommentarer
PsykologiSamhällskunskapSociologi

Om social kontroll och ADHD tester

av Azita Miakhel
4 minuter läs

När jag pluggade statsvetenskap, vid ett tillfälle diskuterade jag och en kurskamrat frihet. Kurskamraten insisterade med att vi hade all frihet att forma våra liv, men jag (redan då) var aningen skeptisk. 

Hur fria är vi egentligen? 

Låt oss börja med födseln: har bebisen tur, föds hen i ett “rätt” land, i en familj med “rätt” social status och med “rätta” föräldrar (gärna rätt hudfärg också). Ett välbärgat barn växer upp med alla livets möjligheter.

Hon/han börjar utöva flera sporter, får läxhjälp och får hjälp av föräldrarna med att köpa insatslägenhet när han/hon flyttar hemifrån. 

Ett rikt barn får med större sannolikhet sina drömmar förverkligade och hennes liv kommer att betyda mycket för många. 

Alla barn föds tyvärr inte med samma förutsättningar. Detta i sig borde vara ett exempel på att vår frihet är ytterst begränsad. Världen ser inte likadan ut för alla dess medborgare.

Att utöva kontroll på varandra – socialpsykologiskt

Ett kärnbegrepp inom socialpsykologin och sociologin är ordet norm. Det finns skrivna normer och det finns oskrivna normer. De skrivna normerna ser till att samhällsstrukturen fungerar. De är våra lagar, regler och styrdokument.

Exempel: Ett politiskt parti har som förslag att ADHD testa alla barn i utsatta områden. Anta nu att förslaget går igenom och voilà har vi en lag som tillåter diskriminering av barn. 

Är vi fria i sammanhanget? Om jag får frågan: “ger du tillstånd att ADHD testa ditt barn”, så har jag friheten att välja, men om det stiftas en lag som säger att mitt barn ska ADHD testas då han bor i Angered, blir min frihet begränsad. 

Bara att stämpla ett område som “utsatt” är bevis på social kontroll. Utsatt för vad liksom? Attacker från yttre rymden? Krigsutsatthet? Vad är det egentligen man är utsatt för?

Ditt postnummer, ditt etnicitet, ditt namn/efternamn ger dig olika mängder med frihet.

Läs gärna inlägget: ADHD UNGAR OCH KUNSKAPSKRAVEN där jag skriver om faran med att ADHD diagnostisera barn.

Oskrivna normer

Förutom de skrivna normerna, finns det oskrivna normer som oavsett om de är synliga eller inte, är de införstådda i det mänskliga samspelet. Vi förväntas följa dessa, annars så … ja annars blir det sanktioner.

De följder som brytandet av en oskriven norm kan medföra är bland andra tillrättavisande, trakasserier, mobbning eller utfrysning.

Har vi friheten att välja/välja bort stressfyllda situationer? Här svarar jag: “kanske”. Vi kan välja att röra på oss (vi är ju inte träd liksom). 

Normer fungerar som ett koncept för livet. Vi lär oss tidigt vad vi ska göra, säga, känna och tänka. Vi lär oss att smälta in, passa in, inte avvika och ha respekt för nummer. Ja nummer. Vi lär oss att ju fler antalet i en grupp är, desto större trovärdighet har deras ord och beslut.

Konformitet – likformighet

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet. Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen.

Konformitet är passiv grupptryck. Det betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej.

Förenklad är det som att man ljuger för sig själv för att fortsätta vara en del av gruppen. Man vill ju inte vara den som klagar. 

Vi utövar social kontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppen.

Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Och den som tänker på annat sätt, ser “annorlunda” ut eller har annan kultur/tradition, blir uppfattad som främlingen. Främlingen som inte hör hemma i gruppen, i staden eller i nationen.

Är vi beroende av andra?

Vi behöver varandra för att vi fortfarande är flockdjur. Att tillhöra en grupp inger känslor av trygghet och accepterande. Och det är fint med gemenskap.

Problem uppstår när vi tror att vår grupp är bättre än den andra. Vi har mer rätt än dom. Jag har mer rätt då fler tycker som mig. 

Vi behöver lagar, regler och strukturer för att kunna samexistera. Vi måste respektera samhällets ramar för att veta hur vi ska leva i harmoni med andra.

MEN en del lagar och regler skapas av enbart hat (eller av hatfyllda människor) och dessa måste vi ifrågasätta för våra grundläggande mänskliga fri-/rättigheter.

Hjältarna vågade mer

Med all respekt för massan, är det de människorna som vågade stå emot de rådande normerna som vi pratar om i våra historieböcker.

Hur hade världen sett ut om inte oliktänkande hjältar stått emot orättvisa och fel? Hur hade det till exempel sett ut i USA och resten av världen om Martin Luther King Jr inte vågade berätta högt om sin dröm?

Friheten är begränsad, men vi måste vägra leva i fängelset av andras tankar. Vi bör ställa upp för vad som är rätt oavsett hur många människor som än följer felet. 

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologiSociologi

En del vill inte se dig lyckas

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Vad hände?

När jag startade Fröken Azita bloggen, var jag helt övertygad om att jag skulle få beröm och uppmuntran från de människorna som jag känner väl. Jag trodde också att jag skulle få feedback samt förväntade mig nyttiga diskussioner kring det jag bloggade om.

Till min stora förvåning, när jag delade blogginläggen på Facebook, fick jag ingen reaktion alls. Det blev tyst liksom.

På TikTok börjar det däremot hända saker. Folk följer mig från ingenstans och visar stöd, uppskattning och kärlek. Helt främmande människor. 

Även på Instagram, på mitt träningskonto, har under ett antal år många följt med mig i min träningsresa. Jag är så tacksam över alla som har gett mig stöd och pepp när jag flera gånger var på väg att ge upp träningen.

Visst är det märkligt att människor vi inte känner vill oss väl?

Är det mitt bekräftelsebehov som talar?

Nu låter det som att mitt bekräftelsebehov har inte tillfredsställts och därför skriver jag av mig här (lite så är det kanske), men jag har en tanke bakom inlägget.

Jag har tidigare skrivit om vikten av positiva förväntningar där socialpsykologin menar att vi människor växer, utvecklas och når våra livsmål om våra närmaste tror på oss. 

Positiva förväntningar fungerar som mål-katalysator i individers liv. Om du ser på ditt barn och tänker: “Det kommer inte att bli någonting av honom”, matar du ditt barn (omedveten/medvetet) med tankar om att han kan inte bli någonting i framtiden. 

Här är några orsaker till varför du inte får stöd av de som står dig nära:

Jantelagen 

Personligen är jag för välfärden där jag tycker att vi ska hjälpa varandra. Idag arbetar jag och hjälper dig (genom att betala skatt) att gå i skolan, i framtiden hjälper du mig när jag är gammal och inte kan jobba.

Så långt helt okej med Jantelagen (jag tog mig friheten att göra egen tolkning av den – sorry).

Det som däremot irriterar mig med Jantelagen är uppmaningen att sträva efter konformitet (likformighet). Vadå: “Du ska inte tro att du är något”?, klart du ska tro att du är något (NÅGON!). Om du väljer att vara en bland andra, helt okej. Vill du däremot nå långt i livet – Bara go for it. Du ska inte tro att du är någon – Du ÄR någon!

Dold aggression 

Ibland gör ditt hårda arbete andra småirriterade kanske för att de själva inte arbetar lika hårt? Eller att de har gett upp sina mål i livet på grund av annat som har kommit i vägen för dem? Aggressionen är egentligen inte gentemot dig utan handlar om mindervärdeskänslor och försvarsmekanismen förskjutning.

Förlusten av egenkontroll 

När de inte vill se dig lyckas kan det bero på att de är rädda för att förlora den egna kontrollen. Så länge du är i underläge kan de känna sig tillfredsställda med situationen, men om du gör bättre än dem, kan helvetet braka loss (tagga utfrysning, mobbning, social exkludering, verbalt/dolda kränkningar).

Avundsjuka 

Jag har hört nära bekanta kalla mig för “hobby psykologen” och “Fröken Freud” – på skoj. Och jag tänker: “enligt Freud är sarkasm en mildare form av aggression”. Mer behövs inte här. 

Jag har skrivit ett helt blogginlägg om avundsjuka och tänker inte ta upp det här igen. Läs om det genom att klicka på rubriken: “Den jobbiga känslan av avundsjuka“. 

Tid och blodsband spelar ingen roll

Jag känner ett par personer som knappt har varit i mitt liv i ett år, men som har gett mig mer stöd än de jag har växt upp med. Det räcker att de ser på mig så vet jag att de tror på mig som person. Tid och blodsband spelar mindre roll. Äkta omtanke finns i en dimension utanför tid och rum.

Om du har människor runtomkring dig som älskar dig villkorslös, har positiva förväntningar på dig och hjälper dig att bli din bästa versionen av dig själv – är det bara att gratulera. Du är lycklig lottad.

Du som däremot sliter hårt, känner dig ensam i dina misslyckanden och framgångar – för dig skriver jag detta inlägg. Får du inte hjälp och stöd av dina närmaste, är det bara att rycka upp sig och ge sig själv kärlek och beröm.

Några tips från Fröken Freud här:

  • Sök inte efter erkännande från andra. Har du en dröm, håll fast vid den, arbeta hårt och var disciplinerad.
  • Berätta inte om dina visioner för de som inte vill se dig lyckas. Dela dina innersta drömmar bara med de som älskar dig.
  • Var empatisk. När någon försöker få dig att må dåligt försök att förstå orsakerna bakom. Personen kanske har en dålig dag (eller flera dåliga dagar). Markera snällt, sedan håll dig borta från negativiteten.
  • Ge dig själv den kärleken och omtanken som du önskar från andra. Du lever med dig själv hela livet. Du behöver älska personen DU!
0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Hur fri är en fri person?

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Om socialkontroll

När jag startade Fröken Azita bloggen, var det under en period av mitt liv där jag började ifrågasätta många aspekter av livet. Under pandemiåren blev den individuella friheten begränsad och jag började fundera på hur fria vi egentligen är.

Jag befann mig i en kontext där min plats var otydlig och där jag lade för mycket energi på vad andra tänkte och tyckte om mig.

Vi föds ensamma och dör ensamma. Mellan livet och döden blir vi kontrollerade av andra människor som skriver manuset till våra liv. De vill gärna tala om för oss vad som är rätt och fel, när inte ens de själva har svar på sina egna frågor.

Att utöva kontroll på varandra – socialpsykologiskt

Ett kärnbegrepp inom socialpsykologin och sociologin är ordet norm. Det finns skrivna normer och det finns oskrivna normer. De skrivna normerna ser till att samhällsstrukturen fungerar. De är våra lagar, regler och styrdokument.

Om du får för dig att stjäla någons egendom, får du ta konsekvenserna. Beroende på brottets storlek och form, kan följden antingen bli fängelse eller böter. Den konsekvensen av att bryta en norm kallas för sanktion.

Oskrivna normer ställer till det

Förutom de skrivna normerna, finns det oskrivna normer som oavsett om de är synliga eller inte, är de införstådda i det mänskliga samspelet. Vi förväntas följa dessa, annars så … ja annars blir det sanktioner.

De följder som brytandet av en oskriven norm kan medföra är bland andra tillrättavisande, trakasserier, mobbning eller utfrysning.

Normer fungerar som ett koncept för livet. Vi lär oss tidigt vad vi ska göra, säga, känna och tänka. Vi lär oss att smälta in, passa in, inte avvika och ha respekt för nummer. Ja nummer. Vi lär oss att ju fler antalet i en grupp är, desto större trovärdighet har deras ord och beslut.

Konformitet – likformighet

Att människor faller offer för andras tankar i en grupp kallas inom socialpsykologin för konformitet. Konformitet betyder likformighet. Konformitet är inte samma sak som grupptryck där medlemmarna aktiv försöker påverka individen.

Konformitet är passiv grupptryck. Det betyder till exempel att jag sitter i ett möte, egentligen inte håller med gruppen, men nickar och säger ja, trots att jag egentligen vill säga nej. Förenklad är det som att man ljuger för sig själv för att fortsätta vara en del av gruppen.

Vi utövar socialkontroll på varandra genom de existerande normerna eller normer som vi själva hittar på i gruppenen. Människor är olika starka och påverkas olika av den sociala kontrollen. Den som har större behov av grupptillhörighet, gör allt för att följa gruppens normer till punkt och pricka, även om det praktiskt innebär att en annan skadas psykiskt eller fysiskt.

Den som däremot är starkare, står för sina värderingar och åsikter och inte följer gruppens alla normer, blir utfryst, och inte längre välkommen att vara en del av en sammanslutning.

Några exempel på försök till socialkontroll:

Tyck som oss! Ät inte det där. Ät detta istället. Tro på det jag tror på. Klä dig inte för snyggt. Var inte för mycket. Var inte för lite. Ta inte för mycket plats. Smält in. Hörs inte. Syns inte. Försök inte ens. Sluta. Nu andas du för högt.

Puff! What about just leaving me alone? – Kan man tänka.

Behovet av den sociala kontrollen är lika djupt inrotad i våra gener som det individuella kontrollbehovet. När vi levde i det vilda behövde vi stammen för vår existens. Om alla skulle köra solo, skulle vi ha dött ut som art. Gemenskap, samarbete och tillsammanskapet har tagit oss hit, ända till våra moderna samhällen.

Är vi beroende av andra?

Vi behöver varandra för att vi fortfarande är flockdjur. Att tillhöra en grupp inger känslor av trygghet och accepterande. Och det är fint med gemenskap. Problem uppstår när vi tror att vår grupp är bättre än den andra. Vi har mer rätt än dom. Jag har mer rätt då fler tycker som mig.

Fel blir det när gruppens medlemmar aktivt försöker förgöra sina oliktänkande. Inte genom fysisk styrka, men genom ryktesspridning, härskartekniker och andra passivaggressiva metoder och beteenden.

“Half of life is lost in charming others.
The other half is lost in going through anxieties caused by others.
Leave this play. You have played enough.”

– Rumi

Hjältarna vågade mer

Med all respekt för massan, är det de människorna som vågade stå emot de rådande normerna som vi pratar om i våra historieböcker. Hur hade världen sett ut om inte oliktänkande hjältar stått emot orättvisa och fel? Hur hade det till exempel sett ut i USA och resten av världen om Martin Luther King inte vågade berätta högt om sin dröm?

Sammanfattning

Våga ha visioner och drömmar. Om du befinner dig i en miljö där oliktänkande tystas ner och dina visioner håller på att försvinna bort, byt miljö. Livet är för kort för att du ska offra dina drömmar bara för att passa in i någon annans. Vi är inte andras val. Vi är våra egna val i livet.

“I am not what happened to me, I am what I choose to become.” ― Carl Gustav Jung

Det som händer med oss händer av andra människor och på grund av andra människor, men hur mycket vi låter andras makt definiera våra liv, ligger enbart i händerna på oss själva.

0 kommentarer
Existentiell PsykologiPsykologi

Vad kan du egentligen kontrollera?

av Azita Miakhel
4 minuter läs

Kontroll är ett laddat ord. Jag tänkte börja med att definiera begreppet kontroll och gjorde en Googlesökning på ordet. Det som dök på webben var ord som: kontrollera, fjärrkontroll, kontrollorgan och arbetsmiljöverkets kontroll över arbetssituationen.

Nej Google, jag vill söka på den mänskliga viljan till kontroll. Den kontrollen som påverkar vårt beteende och skapar frustration, oro och ängslan.

Kontroll som ger en känsla av trygghet. När vi måste veta vad som kommer att hända och när livet inte blir som vi hade tänkt oss fylls vi av besvikelse och irritation. Den sortens kontroll ville jag definiera.

Låt mig berätta kort om historian bakom vårt kontrollbehov. Anledningen till att vi vill ha kontroll, har sin grund i evolutionen.

Grottmänniskan var tvungen att ha kontroll över sin omgivning. Hon var på sin vakt för att inte riskera att bli uppäten av ett starkare djur. Fenomenet som drev grottmänniskan till att tänka ”katastrof!”, med psykologiska termer heter kamp-eller-flyktreaktion (på engelska flight-or-fight).

Vårt nuvarande samhälle har förändrats sedan våra förfäder levde. Vi är mer civiliserade, vi äter med kniv och gaffel och har sammanträden och lägger upp bilder på sociala medier.

Det som däremot inte har förändrats med den moderna människan är kamp-eller-flyktreaktionen. Vi tänker fortfarande ”katastrof!”. Människans hjärna är programmerad för att göra riskanalyser och få kroppen att vara på sin vakt.

Hjärnan mår bra av att vara på alerten och tänka på det värsta som kan hända, därför att hjärnan vill hellre att du är förbered än att du tar skada och dör ut som art.

Så vad kan du egentligen kontrollera? Låt mig fråga dig detta: När det var år 2018 hade du en enda tanke på att det skulle spridas ett virus i hela världen och att du skulle lära dig ord som Covidpass, karantän och Omikron?

Tänker att du svarar nej. Ingen av oss kunde förutse det som händer idag och som har påverkat våra liv så enormt. Pandemin är ett levande exempel på att människor inte har full kontroll över det som händer i deras liv.

Många svårigheter uppstår utan att vi kan förebygga dessa. Kärleken kan ta slut, du kan bli sjuk, du träffar din själsfrände en olämplig tid, ditt barn kan råka ramla av cykeln och bryta armen. Här tänker jag: hur mycket kontroll har vi egentligen? Vad kan vi kontrollera och vad kan vi inte kontrollera?

Du kan kontrollera att arbeta effektivt i åtta timmar, men du kan inte kontrollera negativa händelser som kan komma ivägen för ditt arbete i de åtta timmarna.

Du kan kontrollera att be killen du gillar att gå på dejt med dig, men du kan inte kontrollera att han ska gilla dig tillbaka.

Du kan kontrollera att ta på ditt barn varma kläder en kall vinterdag, men du kan inte kontrollera att ditt barn blöter ner sina kläder eftersom det började ösregna.

Som du märker är det skillnad på saker vi har kontroll över och sådant som är utanför vår mänskliga förmåga. Behovet av kontroll kan leda till ängslan, frustration och ångest.

Ångestproblematiken har flera orsaker, men en uppenbar orsak är ”kontrollbehov”. Ångest är en direkt effekt av stress som hjärnan utsätts för när den upplever sig förlora kontrollen.

Ångest är ett tillstånd där du upplever att någonting viktigt är hotad och du måste göra det som finns i din makt för att förhindra problemet. Resultatet av att försöka kontrollera det som står utanför vår kontroll, blir mer stress, mer oro och mer ångest.

En negativ kedja av obehagliga tillstånd.

Några tips som har varit till hjälp för mig personligen:

  • Ta ingenting personligt. När vi tar det som händer runtomkring oss personligt, blir vi rädda och det aktiverar katastrofberedskapet i hjärnan. Ta in information, bearbeta vid behov, men försök att vara neutral och realistisk.Var ärlig mot dig själv. När du gör det lilla extra för någon eller är extra snäll, är du det för att sprida värme och kärlek eller gör du det för att vinna någonting på det i längden?
  • Släpp taget emellanåt. Ansträng dig inte hård för att få någons gillande och bekräftelse. Var i nuet och låt tiden avgöra vad resultatet blir.
  • Blir det för jobbigt och du känner stor stress, lär dig att djupandas. Gör övningar som får dig att vara mer tillgänglig i vardagen. Hur känns det när vattnet rinner igenom dina händer när du diskar?

Att arbeta med att minimera sina kontrollbehov kan vara tidskrävande, men ge positiva psykologiska resultat långsiktigt. Börja med att hitta en känsla av sammanhang (läs om KASAM) i tillvaron om du upplever dig ha ett stort kontrollbehov som påverkar ditt liv negativt.

Titta också på min YouTube lektion om stress där jag berättar om stressens skador på psyket och kroppen.

0 kommentarer