Reflektioner kring feminism och pornografi

av Azita Miakhel

Feministiska porrfilmer (?)

För någon vecka sedan läste jag en artikel i Göteborgs-Posten som fick mig att höja på ögonbrynen.

Vänta nu. Vad är det jag läser? En regissör som regisserar feministiska pornografifilmer? 

Jag gillar att läsa texter som handlar om feminism, så jag tänkte för mig själv: “Coolt!”. Jag visste inte riktigt vad jag hade förväntat mig av artikeln, men det var inte det innehåll jag hade hoppats på.

Bara ingressen fick min mun att gapa stort.

What liksom?

Man kan applicera feminism på många aspekter av vardagen (inte för att porr är vardag), men att den skulle förekomma i samma kommersiella artikel som ett sätt att marknadsföra porrindustrin kunde jag inte föreställa mig.

Jag vet att några kommer att protestera och tycka att artikeln är minsann inte alls kommersiell, utan bara informativ, men let’s agree to disagree. 

Jag fortsätter:

Efter att ha läst första stycket i artikeln och blivit förvånad, blev situationen ännu mer bekymmersamt när jag fortsatte läsa och stötte på detta:

– De sa att det inte fanns någon marknad för porr för kvinnor, säger hon (Erika Lust). Nu när vuxenfilm är mer tillgänglig än någonsin, även för de minsta, vill hon att föräldrar ska våga prata om porr med sina barn.

Du förstår, min kropp blev stel och blandade känslor dök upp till ytan när jag läste meningen som jag har fetmarkerat ovan. Eller jag repeterar här igen: 

Nu när vuxenfilm är mer tillgänglig än någonsin, även för de minsta,

Varför i hela friden ska porr vara tillgänglig för “de allra minsta”? Hur små är de minsta? Varför ska de minsta över huvud taget kolla på vuxenfilmer eller ha tillgång till Internet? 

Kanske låter jag provocerande, men det är som att säga: “Det skjuts hejvilt i landet, vi accepterar problemet och sätter på oss skottsäkra västar istället för att lösa problemet”.

Eller att miljöförstöringar är så omfattande att det inte är någon idé att försöka göra något åt saken. Vi fortsätter med utsläppen ohämmade och okontrollerade.

It is what it is liksom. 

Är allt och inget feminism nuförtiden?

Feminismen har flera grenar. Till exempel finns det kvinnorörelser som förespråkar traditionella könsroller, där kvinnan förväntas leva på mannen, se söt ut och ta hand om familj och barn.

Det finns också feminister som är abortmotståndare och på allvar anser att en kvinna bör genomgå en graviditet även om hon inte vill behålla fostret.

Precis som socialismen och liberalismen har flera grenar, har även feminismen det.

Men, hur kan pornografi vara feministisk när vuxenfilmer enbart handlar om att sälja kroppar?

När skådespelarna objektifierar och exponerar sig själva offentligt för att bli sedda av miljontals tittare, är detta inte kultur eller konst, utan snarare en form av auktionering.

Varje person som bidrar till att skapa porrfilmer är med och främjar försäljningen och utnyttjandet av kvinnokroppen, oavsett om kvinnan ger sitt samtycke eller inte.

Så nej, kära porrfilmregissör, det finns ingen feministisk pornografi. Det finns bara hårdare pornografi och så finns det mildare. De två varianterna går jag med på.

Blanda inte feminism in i detta bara.

Och nej. Barn ska inte se på pornografi.

Personligen värnar jag mycket om individens frihet. Samtidigt är jag angelägen om barns och ungas välbefinnande och anser att vuxna har ett ansvar att skydda barn från allt som kan skada deras hälsa och deras relationer.

Att regissera och skapa mjukare porrfilmer skyddar inte barn och ungdomar på något sätt. Det lär inte heller ungdomar om intimitet och närhet.

Pornografi är inte utbildning. På samma sätt som paddan inte är en nanny.

Som förälder skulle jag helst vilja slippa prata om pornografi med mitt barn, men samtidigt känna mig tryggare om skolan kunde ansvara för undervisning om sex- och samlevnad, relationer och livskunskaper.

Fick en idé

Vad gäller tillgången till pornografi för de allra yngsta skulle jag önska att det fanns lagstiftning som tvingar internetleverantörer att sätta spärrar på fria pornografisajter. För att ta bort dessa spärr ska ungdomar själva behöva kontakta internetleverantören och be om att “låset” tas bort.

Eller att föräldrar ger sitt samtycke till att internetleverantörer tar bort pornografi-spärren (om några föräldrar ens skulle vilja detta).

Jag har ingen åsikt om åldersgränsen för ungdomar att konsumera pornografi på sina mobiler. Jag välkomnar gärna förslag från psykologer och experter inom utvecklingspsykologi angående den mognadsnivå i hjärnan som krävs för att hantera pornografiskt material.


Läs också “Barnrapporten ger mig ångest

Bildkälla: Unsplash

Du kanske också vill läsa